Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
närmar du dig skrifbordet — väljer i hast det finaste papper
och fattar slutligen pennan. 01 den som kunde komma blott
några i]ät närmare och kasta en blick öfver diu axel! Säg!
är det en afhandling i politik eller diplomati? — i
samhälls-lära eller statsrätt? — eller är det kanske ett "ode till
enligheten" eller — men hvad ser jagi det är ett bref! — du
förseglar redan — du doppar pennan for att teckna
utanskrif-teu, men din starka hand, ämnad, såsom det sägs, att en
gång sköta statsrodret, darrar synbart och du tvekar ett
ögonblick. Men mumlande vårt motto mellan tänderna skrifver
du — — — ah! jag såg det! Men jag lofvar att ej
förråda en bokstaf förr än — éclateringen skett! — Men ts! —
hvad var det! ett hånskratt af unga, hårda röster, afbrutet då
och då af högljudda utrop! "Det är ju ni, som påstått att
giftermålet icke far utgöra det enda syftet för våra flickors
uppfostran — den enda diktau och traktan för våra i verlden nyss
utflugna unga damer! Det är ju ni, som afrådt den svenska
qvinnan att gifta sig endast för att bli fru och som menar,
att hon kan lefva lycklig och nyttig äfven som ogift — (till
all lycka för de der 283,578) — och nu — "Det första
steget" — ah! man ser tydligt hvartåt det lutar — man ångrar
sig — man vill återtaga sina ord — och man börjar med
förklaringen: "Det är icke godt att" — ha! ha! ha! — redan
ute på en "chasse aux maris" för den Svenska Qvinnan! ha!
ha! ha! ha! — —
Unge herrar och Svenske män, som så angenämt
bedragen eder sjelfva — och I alla, kära läsare, på hvilka
våra tanklöst valda ingåugsord gjort en så oväntad effekt —
hvad skolen I säga, om vi bekänna, att vi med dessa ord:
Det är icke godt att mannen är allena — icke haft ens
de mest aflägsna matrimoniella afsigter? Om vi bekänna att
vi i denna personlighet, i urtexten benämnd menniska,
hvilket epithet dock af gammalt usurperats af Adams söner, hvad
sägen I, om vi bekänna, att vi i denna högtärade l:ma
persona icke alltid och uteslutande tänka oss den äkte
mannen, fästmannen, älskaren, friaren, kurtisören, eller huru
han nu i denna bemärkelse må kallas på jordens skiljda språk?
Hvad sägen I, om vi gå ända derhän i djerfhet att
framkasta den hypothésen att orden måhända ursprungligen inneburo,
icke blott nyckeln till det enskilda familjelifvets helgedom, men
äfven klaven till de gemensamma intressena, det gemensamma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
