Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50
framkallat ett sorl af andäktig beundran hos mängden; den
herrliga kyrkan, den bländande belysningen, den brusande,
fulltoniga sången — allt synes hafva förenat sig för att i
konstnärinnans, för det sköna så mottagliga sinne, lemna ett
varaktigt intryck.
På något mer än två månader hade Sophie, tack vare en
outtröttlig flit, fullbordat sin kopia, äfven denna i originalets
storlek. Här, likasom i Bologna, hade man med lifligt
intresse följt hennes arbete, förvånad att finna en qvinlig artist i
stånd att så återgifva de gamla mästarnes framställningar.
Bez-zuoli, enligt Sophies uppgifter, en af de mest ansedda nu lefvande
italienska målare, gaf henne råd och ledning vid arbetet,
berömde hennes uppfattning och den ovanliga kunskap i anatomi
hon ådagalade. På lediga stunder målade hon hemma frukter
och blommor, äfvensom ett särdeles vackert porträtt af sin
värdinnas dotter, den sköna Ilersilia. I September ankom till
Florens en af Sophies ungdomsvänner, sedermera gift med den
utmärkte predikanten, schweitzaren Trottet; hon delade Sophies
bostad och kunde, likasom hon, aldrig nog berömma den
älskvärda familjens ömma omsorg om sina fremmande gäster. I sin
väns sällskap lemnade Sophie i November Florens, försedd med
rekommendationsbref af msgr. Bedini, till tvenne cardinaler, och
till ministern för de sköna konsterna i Rom, hvilka bref han
lemnat henne vid sitt afskedsbesök.
"Jag kunde ej tacka honom så som jag borde", skrifver Sophie, "men
min första tanke, då han aflägsnat sig, yar en brinnande tacksägelse
till Gud, att Han låter sådana menniskor finnas".
Den 24 December 1852 ankom Sophie Adlersparre till
Rom, der vi inom kort åter skola uppsöka henne, for att
sedan följa henne under det så djupt betydelsefulla sista skiftet
af hennes lefnad. Esseide.
Slut i nästa häfte).
IV.
Nyårsbetraktelser öfver den "Tysta Skolan". *)
Såg du stjernornas tåg
Öfver fästet en natt,
När Allfader sig satt
*) Insändt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
