Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
73
klass, känna matmödrarna alltför väl, för att kunna föreställa
sig att dessa goda egenskaper skula visa sig och bära frukt,
der en ständig och uppmärksam tillsyn saknas.
Hvad nu mathållningen för de sjuke angår, så är den
åtminstone vid sjukhus i landsorten för det mesta öfverlemnad åt
en entreprenör. Sjukhusstyrelsen måste hushålla så mycket som
möjligt med de oftast knappa tillgångarne; entrepenören vill
skörda så stor vinst som möjligt af sitt företag och den
naturliga följden blir, att patienten, under hvars convalescens den
ändamålsenliga födan är af så stor vigt, blir den lidande. Också
hör man patienterna stundom förstulet. klaga öfver knapp föda,
segt kött, illa kokt gröt, utspädd mjölk, o. s. v. Men der
ingen åklagare är, der är heller ingen domare, och som ingen
till läkaren eller någon annan af sjukhusets embetsmän vill
frambära sin klagan, fortgår det på samma sätt år efter år.
Mycket kunde ännu vara att säga om dan liknöjdhet, den
brist på deltagande och fördragsam het, som genom den
ständiga åsynen af lidande och elände alstras hos de sjuksköterskor,
hvilka ej valt detta yrke af annan bevekelsegrund än
sjelfför-sörjningens; om de hemska scener af lidande och dödsqval, som
uppföras inom sjukhusens väggar och hvartill andra lidande
nödgas vara vittnen, till föga fromma för dem i det tillstånd af
sjuklighet och kraftlöshet, hvari de befinna sig; om den
hjelplöshet, hvarmed de knappast stelnade kropparne behandlas,
sedan Iifsgnistan blifvit släckt, ty på ett ställe har man försäkrat
oss, att sjuksköterskau afryckte linnet från en af dessa, medan
den ännu låg qvar i sängen. På ett annat återfann en af våra
vänner lemningarne af en kär anhörig i en stor sal, der man
kastat de af dissekerknifven stympade liken om hvarandra,
knappast höljda af blodiga skynken. Tänkom os6 våra kära
lidande utsatta för det hemska i ett dylikt skådespel, som ej
gerna kan undgå att framkalla tanken: kanske detsamma snart
blir mitt öde! och vi skola bättre behjerta det sorgliga i
belägenheten hos dem af våra medmenniskor, hvilka under
sjukdomens pröfvande dagar och långa nätter ej ega annan tillflykt
än lasaretten.
Måhända förefaller denna vår teckning alltför mörk och
sorglig, men vi tro oss våga försäkra, att vi ej gjort oss
skyldiga till någon öfverdrift. Deremot medge vi gerna, att vi visst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
