Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
komligt beherrskar detsammaderemot skulle man kanske om
Victor Rydberg kunna säga, att han hänföres af sitt och
beherrskas deraf.
Efter detta slutomdöme, rörande de båda romanernas
konstvärde, torde granskaren i nästa häfte våga lemna en
öfversigt af deras historiska värde, så som han förmått uppfatta
detsamma.
Emund Gammal.
XVI. — HYPOTHESER RÖRANDE DEN
URSPRUNGLIGA DANINGEN AF VÅRT SOLSYSTEM.
Den utmärkte franske fysikern Laplace framställde en
hypothes, rörande den ursprungliga bildningen af vårt solsystem,
hvilken sedan blifvit ytterligare utvecklad och fullföljd af
senare tiders vetenskapsmän och hvaraf vi här, vägledda af
åtskilliga vetenskapliga arbeten, vilja lemna en kort framställning.
Vårt solsystem består, såsom man vet, af solen, såsom
medelpunkt, omkring hvilken en mängd planeter kretsa. Af dessa
är, såsom bekant, jorden en af de större bland de hittills
kända, och den tredje i ordningen frän solon. Vi lemna här,
efter den berömda Mrs Sommerville, en liten uppställning af
planeterna i vårt solsystem, uti den ordning de följa hvarandra
från solen:
Merkurius, närmast solen, känd af de gamle.
Venus, känd af de gamle.
Jorden.
Mars, känd af de gamle.
Flora, upptäckt af Hind, London 1847.
Victoria, „ af Hind, London 1850.
Vesta, „ af Olbers, Bremen 1807.
Metis, „ af Graham, Markgree Castle 1848.
Iris, „ af Hind, London 1847.
Hebe., „ af Hencke, Driesen 1847.
Parthenope, „ af Gasparis, Neapel 1850.
Egeria, „ af Gasparis, Neapel 1850.
Astræa, „ af Hencke, Driesen 1845.
Irene, „ af Hind, London, och Gasparis, Neapel, 1851
Juno, „ af Harding, Lilienthal 1804.
Ceres, „ af Piarzi, Palermo 1801.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
