Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160
blick uttrycker på en gång fast vilja och kärleksfull ömhet,
hon tyckes hviska några uppmuntrande ord till sin följeslagare.
Äfven han är ännu ung, men hans gestalt är böjd, ögat
dunkelt och på hans bleka drag har lidandet satt sin
omisskänneliga prägel. Hör du dertill den ihåliga hostan, som tvingar
honom att sätta sig ned, och ser du huru hans ömma
ledsa-gerska torkar kallsvetten från hans fuktiga panna, så har du
nog temligen klart för dig det öde, hvilket synes hota de båda,
vid hvarandra med den innerligaste kärlek fästade makarne.
Du önskar veta något mer 0111 dem och jag vill i
möjligaste korthet berätta dig deras historia. Du har kanske redan
märkt at ansigtstypen, att de båda härstamma från ett
nordligare luftstreck och gissar ej orätt, då du frågar om de äro
landsmän. Så förhåller det sig verkligen.
Eva B. tillhör en af våra äldsta adeliga ätter och eger
till sin titel ett ganska vackert appendix af en betydlig
förmögenhet. Skön, talangfull, genialisk befann hon sig vid
tjugusex års ålder fader- och moderlös, i en, som man sade,
fullkomligt oberoende ställning. Jag behöfver ej säga dig att
friare både med och utan kontanter ej fattades henne, men
Evas hjerta ansågs i allmänhet otillgängligt för kärleksgudens
konstgrepp. Så var dock ej förhållandet, ehuru hon i hjertats
djup dolde sin böjelse för en obemedlad yngling, hvilken ej
hade annat att erbjuda henne än ett varmt hjerta och en
fläckfri karakter, en obemärkt ställning och ett enkelt hem.
Blygsam och anspråkslös, hade han troligen aldrig vågat att uttala
hvad han kände för Eva, som ju hade rättmätiga anspråk på
en långt mera lysande lott, men tonkonsten, hvilken de båda
idkade med passion, sammanförde dem och under dess inflytande
halkade ord öfver läpparne, strålade känslor ur ögonen, som
yppade hjertats hemligheter. — Du ser att här ha vi igen den
gamla historien om Anna och Machim.
Kommer nu fortsättningen. Eva hade visserligen ej en
hård, obeveklig fader, men hon hade en äldre kusin, hennes
förmyndare och giftoman, hvilken rynkade på näsan åt den
mésalliance, som han uttryckte sig, hans unga slägtinge
visade sig hågad att ingå och arbetade deremot både öppet och
förstulet. Visserligen voro tiderna förändrade ocli han kunde
hvarken medelst ett lettre de cachet skaffa den besvärlige
friaren ur vägen, eller utmana honom på envig för att till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
