- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Sjette årgången. 1864 /
162

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

162

väl kan tyckas, rättmätiga anspråk att sjelf bestämma öfver
sitt framtida öde, måste han slutligen gifva med sig.
Förlofningen tillkännagafs derföre emellan de båda älskande, och Eva
hade nu den tillfredsställelsen att kunna få egna sin utvalde
make den ömmaste, omsorgsfullaste vård, samt slutligen den
obeskrifliga glädjen att höra läkaren förklara honom atom all
fara för det närvarande.

Fram på sommaren firades det enkla brölloppet, hvarefter
de nygifta genast reste ut for att i ett mildare klimat söka
helsa och sällhet. De drogo sig undan från verldens stormar
och flärd till den tjusande bostad min penna nyss försökt att
skildra, men det var för sent — döden hade redan tecknat
sitt offer. Visserligen upplefde Herman i detta jordiska
paradis ännu tvenne vintrar, förskönade af hans hängifna makas
trogna och kärleksfulla omsorger, men hans krafter aftogo mer
och mer, och då vårsolen åter smälte nordens drifvor och
framlockade söderns yppigaste vegetation, slocknade han stilla,
såsom ett utbrändt ljus. Den reformerta kyrkogården i Madeira,
a Laranjera, räknade en graf mer, men jorden räknade tvenne
lyckliga mindre.

Hvad säger du oin min sannsaga, unga läsarinna? Kanske
förefaller dig Evas och Hermans historia lika sorglig som
Annas och Machims? Kanske förebrår du mig till och med, att
jag ej framkallar mer leende taflor för din syn? Men ej rår
jag derför, jag har ju redan sagt dig att

The course of true love never runs smooth-

Vill du, så kunna vi dock sätta seldom (sällan) i stället
för never 1

— ra.

XX. — NÅGRA TIDSBILDER
från I7:de århundradet*).

1.

En afton på Widtsköfle.

Det var om eftermiddagen den 21:sta December år 1700.
Vinden, kall och bister, for hvinande fram öfver de ödsliga

*) Att på häfdens och folksägnens grund söka teckna några hi-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:18:14 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1864/0165.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free