Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
282
Efter en tidrymd af åtta månader hölls en examen i
närvaro af distriktets inspektörer, hvilka voro högeligen belåtna och
öfvertygade, att barnens själsförmögenheter verkligen blifvit
utvecklade. Olyckligtvis tvangs den nitiske läraren at’ sjukdom att
efter ett års förlopp upphöra med den lofvande skolan; men i
Burg-dorf hade han dock gjort bekantskap med en likstämmig själ.
Krüsi, också en man, som af naturen sjelf tycktes bestämd till
lärare, hade varit skolmästare i Appenzell; året 1799 hade
beröfvat tjuguåtta barn deras fäder och, enär landet var for fattigt
att underhålla dem, hade Krüsi emigrerat tillika med barnen och
nedsatt sig i Burgdorf. Pestalozzi hade någon tid förut sökt
erhålla hjelp af den Schweiziska styrelsen till inrättande af en
undervisningsanstalt, ett företag, som han ansåg vara af
nationell vigt. Ar 1800 upplät styrelsen åt honom det gamla slottet i
Burgdorf, men detta var i dåligt skick och förbättringar voro
nödvändiga; inga möbler eller husgeråd funnos och styrelsen lemnade
icke tillräcklig hjelp. Hvad var att göra? Pestalozzi, fattig och
skuldsatt, vände sig till de rikare föräldrarna till de barn, hvilka voro
honom lofvade såsom disciplar, och de betalade välvilligt på
förhand. Han tog Krüsi med sina faderlösa barn till slottet, och
de arbetade samfäldt. Flera lärjungar anförtroddes i deras vård,
och oaktadt fortfarande pekuniära svårigheter, arbetade de likväl
slutligen med framgång, biträdda af tre andra lärare. Barnen
voro träget sysselsatta. De måste betjena sig sjelfva, hvarförutom
de hade mycket att lära, såsom språklära, arithmetik, geometri,
ritning, sång och gymnastiska öfningar. Men glädtighet och
hjert-lig tillgifvenhet rådde ibland dem, och hela läroverket genomgicks
af en sannt christlig anda. Pestalozzi bad innerligt tillsammans
med sina lärjungar morgon och afton och uppmanade dem ofta
att bedja ur sina egna hjertan. Hans religionsundervisning
vädjade icke endast till minnet, den talade till hjertat och utöfvade
sitt inflytande på det dagliga lifvet.
Efter mänga år af mödosamma forskningar stod slutligen
den bästa undervisningsmethoden klar för Pestalozzi, och år
1801 skref ban sin bok: "Huru Gertrud undervisar sina barn",
hvilken bland annat innehåller följande åsigter och grundsatser:
"Grunderna för uppfostran böra ej uppgöras efter djupsinniga
beräkningar, de måste härledas ur naturen.
"Det finnes en lefvande utvecklingsprincip i menniskosjälen.
"Uppfostrans stora värf är att röja hinder ur vägen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
