Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
288
nödvändig för spridandet af Pestalozzis idéer; de flesta af lärarne
fortsatte sin verksamhet på andra orter.
Dessa förändringar förorsakade den varmhjertade, gamle
mau-nen oerhörda lidanden; hans helsa försvagades och han fördes till
Juras höjder, hvarest han tycktes åter lefva upp och samlade
styrka till förnyad verksamhet. Han föranstaltade en ny upplaga
af alla sina skrifter, bland hvilka funnos många läroböcker.
Härigenom hoppades han erhålla medel till utförande af en
älsklings-plau: inrättandet af ett fattighus. Han inbjöd till subskription
för detta ändamål: Kejsaren af Ryssland bidrog med 5000
rubel; Konungen af Preussen med 400 thaler; Konungen af Bayern
med 700 gulden. Pestalozzi var på nytt lycklig. 1818, på
årsdagen af sin födelsedag, sammankallade han sin familj och
meddelade dem i ett rörande tal sin önskan, att räntan af 50,000
francs skulle användas i törsta rummet till en läroanstalt för
folkskolelärare och dernäst till oaflåtliga forskningar, rörande de
grundsatser, hvilka borde följas, pä det undervisningen bäst kunde
lämpas för folkets behof.
I byn Clindy, nära Yverdon, öppnade den outtröttlige
läraren återigen en skola tör 12 fattiga gossar. Dessa skulle
uppfostras till lärare tör fattiginans bain; men snart lemnades tillträde
åt en rikare klass; latin, engelska in. m. begynte läras; skolan
urartade och upphörde 1825. Denna sista motgång var nära att
krossa den stackars gamle mannens hjerta; han längtade att få
lemna Yverdon och tillbringa sina sista dagar vid Neuhof, der
han börjat sin mödosamnia bana. Der mottogs han i sin
sonsons familj och landtlifvets lugn beredde honom ännu många
njutningsrika stunder. Han tyckte om att samspråka med de äldre
bland landtfolket och att undervisa de unga, och många
personer i denna trakt tala ännu i dag med strålande ögon om Fader
Pestalozzi.
Den 3:dje Maj 1825 var ban närvarande vid ett af det
Schweiziska samfundets möten. Medlemmarne häraf mottogo
honom med tillgifvenhet och vördnad och bådo honom blifva deras
president för det kommande året. Med rördt hjerta och darrande
stämma sade han: "Om Gud förunnar mig ännu ett år, vill jag
tala till er ur djupet af mitt hjerta om vårt fädernesland och om
uppfostran - de stora föremål, åt hvilka jag egnat mitt lif". Detta
var en lycklig dag för Pestalozzi. Vid middagen fattade han ett
glas och föreslog en skål "för det samfund, som icke sönderbry-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
