- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Sjette årgången. 1864 /
317

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

317

Äro nu dessutom dessa lärdomar — såsom här är fallet —
skrifna med hänförande talent — desto värre! Det unga, varma,
lättrörliga sinnet slukar dem med så mycket större begärlighet,
ser blott de granna, väldoftande blommorna, icke ormen, som gömt
sig deri, förrän den dödligt sårat dem; ty att lära de unga att
klandra och häckla en god moder — och en god moder liade
Sophie A., oaktadt allt livad hon sagt deremot, år att inblåsa ett
dödligt gift i det unga, oerfarna sinnet, likasom en dödlig synd
af den eller dem, som med eller utan vilja bidraga dertill".

Sålunda återkommer recensenten med förnyad styrka till den
fixa idéen, att vi lärt de unga att klandra och häckla.
Befarande att det skulle vara fruktlöst att söka rubba ett så bestämdt
omdöme, få vi endast vara glada att han icke äfven fallit på den
tanken att anklaga oss för att ha "lärt och uppmanat" våra
läsare att — blifva katholiker — en beskyllning, som hade fullt ut
lika mycken grund för sig.

Red:n har emellertid fått sig en helsosam läxa för framtiden.
Så hade den t. ex ämnat meddela sina läsare en lefnadsteckning
öfver Hedvig Charlotta Nordenflycht; men, varnad af den gode
landtbon, skall den väl akta sig derför: med hans sätt att läsa
skulle man ju genast anklaga den för att "lära, ja, rent af
uppmana sina unga läsarinnor" att — kasta sig i sjön af olycklig
kärlek.

Men vi återvända till vår kritiker, hvilken nu öfvergår till
en fruktansvärd hotelse, som vi, i trots af dess obestämda
form, förmoda vara riktad emot Red:ns och biografens oskyldiga
hufvuden:

"Hvar och en", bedyrar förfin, "skall vilja bedja Gud bevara
sig för en bildad qvinna, om detta (?) och dylika frukter skola
blifva följden af hennes bildning. Ack", fortfar den stränge
granskaren , med naiv sjelfbekännelse, "tadlet är medfödt i våra
hjertan , det behöfver i sanning ej inläras — deremot äro tacksamhet,
öfverseende, fördragsamhet, ganska svårplanterade dygder i vår
syndiga natur —■ för mig ligger qvintessencen af all qvinlig, all
mensklig bildning i de orden:

Var sträng mot dig, men skona andra!
Man vill så gerna nästan klandra
Ocli synas stor, men är dock svag".

Vi dela af allt hjerta den gode Iandtbons förkärlek för detta
vackra, christliga råd, men misstänka dock, att. han sjelf ännu ej

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:18:14 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1864/0322.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free