Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
329
Angående sjukvården inom Danska arméen.
"För denna detalj inom den militära administrationen var i
allmän het väl sörjdt, mon i ett afseende egde den dock en ej obetydlig
bristfällighet, nemligen derigenom, att till sjukvaktare användes
personer, som ej voro detta uppdrag vuxne, personer uttagne ur den s.
k. "trainklassen" eller, med andra ord, bland de kasserade, af hvilka
man , oaktadt de noggranna och minutiösa specialinstruktionerna, hade
föga skäl att vänta någon insigt i yrket eller de egenskaper, som
fordras tör denna vigtiga post. Svårigheten tor läkaren att under
sådana forhållanden kunna rätt sköta hvar och en särskild patient kan
lätt inses. -— Med ambulanssoldaterna, som utgöra en disciplinerad
corps för sig, med genomförd organisation, var förhållandet helt
annorlunda". — I den med anledning af detta meddelande uppkomna
diskussionen fälldes många yttranden för användandet af qvinliga
sjukvårdsbiträden vid de fasta fältsjukhusen i stället för de manliga. "De senare",
hette det, "äro bådo svårare att inöfva till en sysselsättning, som står i så
ringa öfverensstämmelse med deras uppfostran och vanliga göromål,
ocli sakua i de flesta fall den naturliga omsorg och lätta hand, som
luan vida oftare trä|lar hos qvinnan och som utgör ett af de
väsendtligaste vilkoren för en verkligt god sjukvård. Under danska kriget
hade man till en början med en viss tvekan användt sjukvakterskor å
militärhospitalen. På Augustenborg hade tvenne svenska diakonissor
till en början blifvit antagna. Dessa voro förut vana vid sjukvård
och man hade allt skäl att vara nöjd med deras anspråkslösa och
uppmärksamma biträde, liksom med deras outtröttlighet och visade
välvilja mot patienterna. Andra svenska diakonissor tjenstgjorde på
Fredriksbergs hospital, äfvensom i Nordborg på Als, och från
Augustenborg eftersändes under den betydliga tillförseln af tyfussjuka och
sårade, redan i Mars månad ytterligare tio "Vagekoner" från
Köpenhamn. Man började också mer och mer att uppskatta värdet af den
qvinliga omvårdnaden, så framt nemligen till de omtalade platserna
användes personer, hvilkas uppfostran och vanor ej stodo i allt för
bjert motsats till de ofta motbjudande, alltid mödosamma och ej
sällan nedslående förrättningar, som åtfölja sjukvården i fält. Ett
sorgfälligt urval blir således nödvändigt, innan man lyckas anträffa de
lämpliga personerna. — Tillämpningen af denna erfarenhet för vår
arme’ vore högeligen att önska".
Ett sådant intyg af den, efter all sannolikhet, i ämnet mest
sakkunnige och erfarne, af alla svenska läkare, synes oss hafva
icke allenast på nytt väckt den domnade frågan till lif, men
äfven drifvit den ett godt stycke framåt. Detta gällde emellertid
uteslutande den svenska arméen. Tanken, att den frivilliga
krigsstyrkan äfven borde tagas i beräkning, hade ej blifvit upptagen af
någon, som offentligt yttrat sig i ämnet och syntes således dömd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
