Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
r
som söka bröd och tillfälle att göra sin gudstjenst i och med
det ädlaste allmänna arbete, som qvinnan kan utföra. Man finner
visserligen, såsom vi redan antydt, städernas folkskolor alltmer
drifvas af qvinnor, Stockholms, Göteborgs, Norrköpings o. s. v.,
men huru ofta förekomma de väl i bygdernas skolor? . . .
Den tjenande, den på landet uppväxande klassens bättre
begåfvade qvinnor skulle passa der bättre, — skall man säga, om
de erhöllo uppfostran till det kallet. Det behöfves en viss fysisk
styrka för att kunna hålla ut dermed. Visserligen. Men
äfven den sortens qvinnor synas heller icke till ännu på den
landtliga skolbanan, och det till och med ännu mindre ofta än de
ofvan nämnda. Skulle det vara samma skäl och orsaker som
af-hålla äfven dem? . . .
Nej. Det finnes ännu ett tredje allmänt verksamt d. v. s. i
detta fall motverkande förhållande, som ligger till grund för den
tvekan, hvilken hittills afhållit många qvinnor från att vända sin
hog och sina förhoppningar på skolvägen. Och detta är brist på
deltagande för den offentliga uppfostram och undervisningens sak
hos de lyckligare lottade klasserna, samt, särskildt i här
förevarande fall, hos dessa klassers qvinnor.
Det har ännu icke blifvit allmänt rådande öfvertygelse, att
qvinnan, på grund af sin egendomliga begåfning såsom qvinna, är lika
mycket som mannen, om ej mer, ämnad till lärarinna och
uppfostrarinna äfven i offentliga skolor. Fördomen, tanklösheten
äro i detta fall ännu icke bragta ur sina gamla ställningar. Man
får ännu ständigt höra talas om att qvinnan ej är "organisatör",
att qvinnan ej är fallen för metodiskt arbete, att qvinnan ej har
så mycken "respekt" med sig som erfordras åtminstone bland "en
hop. pojkar", att qvinnan etc. etc. — Och följden häraf är den,
att man i allmänhet gör föga eller intet för att sätta qvinnan i
tillfälle att egna sig åt skolan. Här ligger en af de
väsendtliga orsakerna til!, att qvinnor ännu så sällan söka inträde på
banan som leder till lärareplatserna.
Det fordras nemligen jemförelsevis icke obetydliga tillgångar
för att kunna beträda den banan. Att uppehålla sig vid ett
seminarium kostar väl minst 300 Rdr om året, äfven om man
förutsätter den största möjliga sparsamhet. Och det är icke många
qvinnor ur de här ofvan afsedda klasserna, som hafva råd eller
tillfälle till en sådan förlagskostnad för framtidens arbete.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
