Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
Och så vi kommit underfund
Med hvilken fördel dock det, eger
Att ha ett ord till hands på stund,
Ett ord, som till eu hvar man säger.
Derom man länge talat har
Och skrifvit namn på listor långa,
Men vid det gamla står man qvar,
Fastän förslagen varit många.
Ty man ej kunnat ense bli,
Men stannat rådvill uti valet
Emellan de och you och ni
Och J och di — det är för galet.
"De", ropar högt mång’ skandinav,
"Ty det med bröder oss förenar!"’
"Nej, hellre di, vi få deraf
Ett eget ord", en annan menar.
En tredje, jemnlikhetens vän,
Sig åt ett allmänt dwskap gläder;
En fornsvenskt sinnad, talar se’n
Om ./, ett arf af våra fäder.
För Albions folk, hvad sympathi!
Dess you man ock vill adoptera -—
Vi ha ju ren vårt svenska ni —
Säg, hvarför tvista vi då mera?
Det ordet är båd’ kort och godt,
Det är jemnt upp hvad vi behöfva,
Allt hvad som felas oss är blott,
Att vi uti dess bruk oss öfva.
Mnn tycks ock inse det allt mer,
Och bli dertill allt mer besluten,
Men nu man ingrn ro sig ger,
Det skall gå föl’ sig på minuten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
