Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
hvad jag förut sade; äfven jag vill gifva Hedvig rätt i det
hela."
"Ack, så enfaldiga vi varit, Maria, som ej vädjat till
pappa och mamma under vår tvist om kärleken", inföll
Hedvig. De kunna döma i saken på grund af lång erfarenhet."
"Ja, det tror jag", småskrattade den andra. "Du vädjar
gerna till en domstol der du får rätt."
"Nu har du redan erkänt dig besegrad."
"Visst inte; jag vädjar från hvardagslifvets alldagliga fö
-hållanden till de storartade undantagsförhållanden, som ntgöra
de rätta föremålen för saga och sång."
"Du lilla öfverspända svännerska", återtog
brukspatronen, "tror du ej att den hjertats känsla, som alltid blir
hufvudföremålet för all poesi, lefver lika varm under
hvardagslifvets enformiga gång i den fattigas boning, som under det
omvexlande lifvet i den rikes och inflytelserikes palats".
"Nu gör pappa mig orätt. Då jag talade om
undantagsförhållanden, tänkte jag ej på yttre utan på inre, ej på stora
händelser, utan på stora själar, som äro mäktiga att hängifva
sig helt och hållet och för alltid."
"Tro mig, haml har man ej någon annan grund för sin
hängifna kärlek än en outredd instinkt, en s. k.
oemotståndlig sympathi, så finnes ej mycket qvar af den eviga,
oförgängliga känslan, då man kommit så långt, att man har_ en
dotter, som börjat spekulera öfver kärleken. Har jag ej rätt,
mamma?"
"Helt visst", svarade fru Gustafva och såg upp från
sitt arbete med en varm blick. "Men se, flickor!’’ fortfor
hon, "hvad har gamle farbror för sig?"
I ett ögonblick hade Maria böjt sig ned öfver det
fulltecknade pappersbladet framför den gamle och läste med
häpen röst: "Skymningsprat om vår lektyr". "Hvad vill detta
säga? låt mig sel" Och hon läste vidare med flygande blick:
"Hedvig! Hedvig! — dina och mina tankar — ord för ord!
Har man nånsin hört talas om ett sådant infall." Gamle
farbror satt småleende och lycklig, infattad mellan de två unga
flickansigtena, som ifrigt böjdes öfver hans papper. Men
hastigt hördes en knackning af brukspatronens pipa mot
bordskanten; det var signalen, att Vår lektyr skulle börja och
nästa ögonblick satt hvar och en på sin vanliga plats kring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
