- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Sjunde årgången. 1865 /
217

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde häftet - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

217

XXX. — EN MODERS RÅD.*)
II.

L . . . d. 3 Mars 1864.

Älskade barn!

Pappa är bortrest på ett par dagar, bröderna tillbringa
aftonen hos en af sina unga vänner och jag skyndar att
begagna mig af det tillfälle, min ensamhet sålunda erbjuder, för
att hängifva mig åt nöjet att en stund ostörd få språka med
min flicka. Mina sista bref hafva endast varit hastverk, och
mycket af hvad jag önskat säga dig har i följd deraf måst
uppskjutas; jag vill derföre nu till besvarande upptaga
åtskilliga punkter i dina senare bref, hvilka hos mig uppväckt
tankar, som jag gerna vill meddela dig.

Dina bref äro mig obeskrifligt kärkomna, älskade barn, och
utgöra, snart sagdt, för närvarande mina högsta fröjdeämnen,
ehuru jag visst äfven har mycket annat att vara tacksam för
och glädjas ät. Men det är en af egenheterna i
menniskohjertat att kanske mest älska det man nödgas sakna, eller
måhända att ej rätt förstå bela innerligheten af sin kärlek, förrän
man skiljes från dess föremål. Något dylikt tycker jag inig
äfven spåra i dina bref, älskling, i uttrycket: ’’man måste
på någon tid skiljas från hemmet för att lära rätt värdera
det" — en erfarenhet, som äfven varit min.

Oaktadt den ömsesidiga saknad vi erfara, är det mig en
stor tillfredsställelse, att så väl du som jag fortfarande inser
nyttan af den pröfning vi genom denna skiljsmessa frivilligt
ålagt oss. Det förefaller mig nästan, så besynnerligt detta än
kan tyckas, som skulle vi just derigenom komina hvarandra

») Se VI:te årg. sid. 3 af denna Tidskrift, Som förf. af En
Moders Råd haft den glädjen att från mer än ett håll förspörja, att de
deri meddelade moderliga råden och uttryckta åsigterna blifvit
gillade och uppmärksammade, har hon deraf känt sig uppmuntrad att
meddela något mer ur samma korrespondens, bedjande läsaren att i
inbillningen benäget förkorta den tidrymd, som förflutit mellan det första
och det andra brefvet.

15

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:18:31 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1865/0212.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free