Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•244
följa och beriktiga ett ämne, än att sjelf bryta nya banor och
fästa uppmärksamheten på en förbisedd fråga." Båda erbjuda
många berörings- och jemförelsepunkter, såsom man kan se af
det följande, hvilket vi ur skiljda ställen i boken i korthet
sammandragit, för att framställa till våra läsares eftertanke och
begrundning.
Ett naturligt system — naturvetenskapernas ideal —
söker att uppfatta naturalstrens inre väsende, sammanfatta
forskningens spridda resultat till ett helt och lemna en klar
öfversigt af vetenskapen och dess särskilda delar. Det bör med
få undantag nedstiga från de högsta och fullkomligaste
naturalstren till de lägre, emedan de senare svårligen förstås utan
de förra*). Ett naturligt system bär inom sig fröen till en
fullständigare utveckling, men kan aldrig hinna absolut
fullkomlighet; det är barnet af tidens vetenskapliga ståndpnnkt,
högsta mätaren deraf, men det måste fullkomnas i den mån
forskningen tränger djupare och insigterna vidgas.
Förf. visar huru rakt stridande emot all erfarenhet den
satsen är, att den ena arten af växt eller djur kan utveckla
sig ur den andra. Han säger: "En af vår tids berömdaste
naturforskare låter menniskorna uppstå genom en i adelstånd
upphöjd Ap-race**) o. s. v. hela kedjan nedåt; men hela detta
antagande är för vår känsla lika vidrigt, som det är stridande
mot all erfarenhet. Andra hafva antagit hela växtriket
ned-stamma från en s. k. uUrplantau, men tvifvelsutan har man
dermed menat en blott fiction. Det ena så väl som det andra
är omöjligt."
Hvad som låtit nyss anförda antagande vinna en så stor
terräng, anser förf. vara en del naturforskares önskan att
söka bortförklara det första stora skapelsenndret. Vi tro att
så är och kunna för vår del ej begripa, huru en med förnuft
och känsla begåfvad varelse kan anse den åsigten bogie, att
verlden och allt lif som deruti är genom en slumpens lek
uppkommit ur naturen d. v. s. ur sig sjelft, än att allt är ska-
*) Förhållandet är motsatt i morphologi (beskrifning på växtens
yttre skapnad) och i physiologi (läran om lifvet). Man måste i dessa
vetenskaper från det lägsta och enklaste (t. ex. läran om den enskilda
cellen) uppstiga till det fullkomligaste (kärl, kärlknippen).
**) Eller kanske Ödlor, (Saurier), hvilken åsigt Darwin fart på
modet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
