Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•266
hvars friska bergsnatur med sin renhet i syften, sin friskhet i
tanke, sålunda brutit sig en fåra midt in i den blaserade
verlds-stadens hjerta.
Den socialistiska rörelsen är icke mindre betydelsefull,
och ehuru presstvånget och det despotiska politiska systemet
för närvarande trängt den åsido, så att den stora allmänheten
nästan ej längre kommer ihåg dess tillvaro, har den ändå
fortfarande sina apostlar, färdiga att, då tillfälle bjudes, bli
martyrer för densamma med samma hängifvenhet som alltid
utmärker idéernas män, idealets banérförare. Ur dessa begge
nya ympar på det gamla franska samhällsträdet sippra många
goda tankar och ädla handlingar fram, röjande att man inom dessa
kretsar har hjerta och öga för den yttre verlden äfven utom
gränsen, ja 1 bortom hafvet. De stora händelserna i Förenta Staterna i
våras följdes här af ett visst parti med spänd uppmärksamhet, och
vid Lincolns fall ifrågasattes, att alla dess medlemmar skulle
anlägga sorg efter honom, som efter en far; detta stannade
naturligtvis vid en önskan inom slutna dörrar, det enda som för
närvarande ej kan förbjudas här, men det vittnar emellertid
om en stämning som talar, äfven då den måste vara stum.
För att ändå på något sätt gifva denna stämning luft, beslöto
dessa mäns hustrur och döttrar att sinsemellan söka
åstadkomma en insamling for de frigjorda negrerna, hvilkas
ställning för närvarande, midt emellan fri och ofri, är mera
förtviflad än någonsin. Naturligtvis kunna några hundra qvinliga
händer föga uträtta för millioner utblottade varelser, men ett
prof på god vilja, ett tecken af sympathi är aldrig att
förakta; vi veta det bäst, vi derhemma i Sverige, som så ofta
höjt vår röst i dylika fall, utan att hafva annat att gifva än
vårt deltagande. Öfvertygad att J derhemma också med
intresse följt de steg, som vidtagits i England, så väl som här,
och att J kanske äfven bildat föreningar för att i Er mån
bidraga, vill jag meddela Er något nr de franska damernas
program, med stor talent framstäldt af föreningens sekreterare, en
m:nie Coignet, känd både såsom skriftställarinna och tänkarinna.
— "Det är endast genom att i Amerika studera
bildandet af de nuvarande föreningarna till förmån för de
frigjorda slafvarna", säger hon, "som man kan göra sig reda
för det sätt, hvarpå de spridt sig till Europa."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
