Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•278
fördel, och hon samtyckte att blifva hans maka. Deras
äktenskap blef ganska lyckligt. Dr Willard var alltid högeligen
intresserad af sin hustrus uppfostringsplaner och vetenskapliga
forskningar, samt bistod henne ständigt med sin rika, praktiska
erfarenhet. Hon å sin sida företog ingenting utan hans gillande,
och, så länge han lefde, var han ensam förvaltare af familjens
och skolans finanser.
Mrs Willard såsom uppfostrarinna.
Snart efter sitt giftermål träffades Dr Willard af
oväntade, men allvarliga penningebekymmer, hvarigenom Mrs Willard
förmåddes att med sin mans samtycke återtaga sitt lärarinue-kall.
Nu först komma vi sålunda till Mrs Willards egentliga
verksamhet såsom uppfostrarinna. All föregående erfarenhet,
alla sträfvanden, alla skiftningar af mot- och medgång, hade
blott utgjort en beredelse derför. Hon hade pröfvat sina
krafter, tillegnat sig kunskaper, och gjort sitt val af de methoder
och principer, hvilka syntes henne bäst och ändamålsenligast.
Hennes skapande ande hade väl redan varit verksam, men
endast ryckvis och med tvekan; hädanefter skulle hennes arbete
blifva ihärdigt, följdriktigt och krönas med framgång, hela
hennes lif egnas åt det stora målet — qvinnans uppfostran.
Det är oss ett nöje att med hennes egna ord kunna
meddela ett utkast af gången och utvecklingen af hennes
verksamhet såsom uppfostrarinna. Sålunda skref hon derom 1841:
"Då jag, år 1814, i Middlebury öppnade min
undervis-DH5g«anstalt var den förnämsta driffjedern till mitt företag en
önskan att befria min man från financielt- bryderi. Väl
före-sväfvade mig också den tanken att åstadkomma något bättre i
den vägen, än hvad jag såg omkring mig; men först efter ett
eller par år fattade jag det beslut att söka åvägabringa en
vigtigare reform i afseende på qvinnans uppfostran, genom att bilda
skolor, der högre grad af kunskap kunde erhållas, än som
dittills varit möjligt. Mitt nära grannskap till Middlebury College
lät mig bittert känna skillnaden mellan den undervisning, som
bibringades gossar, och den som bestods flickor. Jag hyste det
’ hopp att, om en gång undervisningsfrågan förekom till
behandling hos lagstiftande makten, den skulle skynda att afhjelpa
det missförhållande, som förefanns i detta hänseende. Den tan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
