Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•288
vetenskapen, likasom Minerva, skön och majestätisk, med ens
framsteg ur Jupiters hufvud. I vetenskap som i natur gifvas
dock lika litet några språna och vi tro oss ej förringa Linnet
odödliga ära, då vi göra våra läsare bekanta med hans
företrädare i Sverige. Emedan vi ej kunna återgifva uppsatsen i
dess helhet, bryta vi derur den period, som föregår Linné och
som förf. benämner den för-Linuéanska tiden. Skälet för
detta vårt förfaringssätt ar, att denna tidpunkt troligen är den
minst bekanta för flertalet af våra läsare. Utan att ordagrannt
följa förf. återgifva vi i sammandrag det hufvudsakliga af
afhand-Iingens innehåll.
Då den Götiska folkstammen först bosatte sig i
Skandinavien, medförde den utom allt tvifvel, från sitt hemland, dess
sädesslag, kulturväxter och den naturkunskap, som under en
föregående lång, oberäknelig tid af den blifvit förvärfvad. Det skulle
i sanning vara ett lönlöst företag att vilja utforska våra
förfäders naturkunskap, då vi sakna alla skriftliga urkunder från
denna tid. Zoologien, lemnar dock ej ovigtiga upplysninaar om
Sverges urinnevånares lefnadssätt och våra förfäders religiösa
bruk och bildningsgrad. Botaniken gifver ock sina bidrag
dertill och ju färre vi hittils funnit, desto dyrbarare bli desamma.
Så veta vi att våra förfäder hade vissa for heliga ansedda träd,
t. ex. Idegranen, Ilagtornet, Asken; andra tillskrifvas mystiska
egenskaper, såsom Misteln. Vi veta dessutom, att de egde flera
kulturväxter, såsom Äpplen, Ärter, Bönor, Lök o. s. v. äfven
sådana som nu kommit ur bruk t. ex. Qvannet, och Porsen.
Att medicinska insigter i denna tid icke alldeles saknats, hafva
vi allt skäl att antaga, ty vi veta att sådane funnos bland
stamförvandterna på andra sidan Östersjön. Läkarekonsten
utöfvades företrädesvis af qvinnorna; i sagorna omtalas de som
skickliga sårläkerskor, hvilka ock väl behöfdes i dessa
stridslystna tider. Många ännu brukliga huskurer äro lemningar
sedan den tiden. Ty, likasom en äldre religion, sedan en nyare
blifvit införd, länge fortlefver som vidskepelse, så qvarstår äfven
en äldre tids medicin länge som qvacksalfveri. Att detta är
förhållandet med medeltidens medicin, få vi i det följande
tydligen visa. Men vi gå än längre och antaga, att många af de
äldsta tidernas rön och erfarenheter, som sedermera blifvit
bestyrkta, ingå i vår tids medicin. Så har nyaste medicinen
erhållit sin kännedom om flera af de vigtigaste amerikanska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
