Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•293
häfderna vittna *), till menniskoslägtets oersättliga förlust
förstördes, när Nebukadnezar med eld förhärjade Jerusalem.
Derefter repeteras alla gamla sagor om Lysimachus, Mithridatis
m. fi. och slutligen, likasom i förbigående, nämnas Greker,
Romare och nyare författare. Sedermera följa qvinnornas
förtjenster om växtkännedomen, börjande med Eva; derom har
författaren dock just icke mycket att säga; desto mera om
dja-rens. Härmed fylles en qvartsida, visande, att djuren varit
menniskans hufvudsakliga läromästare. Blott några få af de
exempel denne förf. citerar må här nämnas: hjorten liar lärt
menniskan bruket af Dictamnus såsom sårläkande, katten
bruket af Valeriana och Nepeta, vesslan af Ruta emot gift,
korpen användningen af Lagern, turturdufvan af Polygonum,
ormarne af Fenkolen emot ögonsjukdomar o. s. v. Bland
många andra kuriositeter anmärkes särskildt, under hvilka träd
och buskar englar uppenbarat sig. Slutligen afhandlas
växternas nytta, och slutresultatet blir, att Gud, hela den himmelska
härskaran och alla fromma menniskor anse Botanisterna för
sina intimaste vänner."
Denna oration, anmärker Fries, hölls inför en lysande
publik, väckte sin samtids beundran och trycktes på
Universitetets bekostnad. :’Under nedskrifvande af föregående har hos
mig uppstått den frågan: skall en efterverld efter ett par sekel
finna lika enfaldigt och barnsligt hvad vi nu beundra?’’
Med Olof Rudbeck d. ä. (f. 1630 d. 1702) som 1658
tillträdde Medicinae et Botanices Professionen, börjar likväl
egentligen det nya tidskiftet, då botaniken erhöll samma
vetenskapliga utbildning i Sverge som i det öfriga Europa. Denne
margkunnige, mångfrestande man var lika storartad i sina
vetenskapliga forskningar, som outtröttlig i alla det praktiska lifvets
yrken och det sociala lifvets glada lekar. Han hör till dessa
jättegestalter, hvilka man i våra dagar söker förgäfves. Efter
lysande upptäckter i anatomien, egnade han sig sedermera
hufvudsakligen åt botaniken och utkastade planen till ett af de
största jätteverk, denna’; vetenskap sett, nemligen afbildande af
alla dittills kända plantor i nya träsnitt, för hvilkas
förfärdigande han icke blott underhöll skickliga formskärare, utan
*) Skada att förf. icke här, som för öfrigt allestädes, citerar sina
källor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
