Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•302
med Gud, hvilka stundom uttalades med stor vältalighet, alltid
med hjertlig andakt.
.Tag tyckte mig vara i en annan verld; det föreföll mig
som kände jag, i andlig mening, något af furuskogens friska
doft omkring mig; med ett ord — från dessa katholska
from-lerier och stumma hesvärjelsescener, hvilka jag under vintern
tolererat, kände jag mig plötsligt förflyttad inom min egen
kyrkas område, ty, om ock formen var något afvikande från
hvad som brukas i hembygden, var dock andan densamma.
När sedan alla dessa varma christna, dessa älskvärda
menniskor började fråga mig hvarifrån jag kom, hvad jag hört
och sett i deras land, och jag talade om de varningar och
uppmaningar jag erhållit under mitt vistande i Y—, hvad
man der och i Paris berättat mig, rörande de politiska, sociala
och religiösa förhållandena inom Frankrike, då slogo de leende
ihop sina händer, och jag märkte snart att mina katholska
vänner tillåtit sig åtskilliga friheter i valet af medel, för att
ge vigt ät sina grundsatser och rubba mina. Bland annat
omtalade jag, att den ende protestantiske prest, som finnes i V —
blifvit utmålad tör mig under de mest afskräckande färger; huru
då beskrifva min förvåning, när denne samme man steg fram till
mig under de kringståendes hjertliga skratt, och man försäkrade
mig, att han var en blaud de mest utmärkta, nitiska och
verksamma af deras trosbröder. Jag kände mig frestad att instämma
i skrattet på mina katholska vänners bekostnad, men när jag
erinrade mig att flera bland dem äro ädla, varmhjertade
menniskor, i besittning af skarpt förstånd, bildning, kunskaper,
verldserfarenhet, hederskänsla, — med ett ord, af allt som
bör göra menniskan fri, sjelfständig och rättvis, — då ryste
jag öfver fördomarnes och vantrons välde att förmörka och
vilseleda den inre blicken.
Emellertid är jag långt ifrån att ångra den tid jag eguat
åt vistandet i den krets, hvari jag rört mig under
vintermånaderna, ty om jag ej der positi ft lärt något, har jag ncgatift
lärt så mycket mera. — Märkvärdigt nog är det att
öfverskåda de olika förhållanden, hvari jag blifvit försatt sedan jag
beträdde detta land. Månne jag är förmäten, 0111 jag i
ledning från det ena till det andra, tror mig skönja Försynens
finger? Först får jag skåda den gamla surdegen, det föråldrade,
det så att säga monumentala hos deuna stolta, rikt begåfvade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
