Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•307
Morgonen en hjertlig bön
Med sin himlaglans förgyller,
Dagen går så lugn, så skön,
Hvarje stund med handling fyller.
Middag ren kring bordets rund,
Ses den lilla kretsen samla;
Genom barnets oskuldsmund
Tacka stilla unga, gamla.
När det lider se n mot qväll,
Flitens värt’ slå ut i blomma,
Glada samtal, stämning säll,
Sånger klinga, enkla, fromma.
Barnen dansa gladt i ring
Le, så alla hjertan värmas —
Hvad har händt? Just ingenting,
Kanske dock vi himlen närm^.
Sist när solen sjunker ner
Gubben knäpper sina händer,
Barnet ljuft i slummer ler,
Natten hulda drömmar sänder.
Stilla, obemärkta dag,
Som i hemmets ro förflyter,
Ack, din lycka sjunger jag ,
Dig mot inga nöjen byter.
T. K.
XLIH. — FAMILJELIF I SHETLAND.
Att läsa andras bref har väl i alla tider varit ansedt
såsom en ful odygd; icke ens den täcka, unga tjenstflickan
från Dresdenergalleriet, som, med nyfikenheten bokstafligen
målad i sina ungdomliga drag, söker uppfånga ett och annat ord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
