Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21
stält, till ett lefvande minne af December-reformen 1865, motsvarar
visserligen sä till vida den reformen, som anstalten blefve en, af
hvilken hela Sverge kunde få godt. Men något nytt godt i väsendtlig
mening synes mig icke kunna komma häraf, icke åtminstone
motsvarande den nya reformens riktning, med mindre denna högre
bildningsanstalt ger något mera och af egendomlig, högre art, än våra gamla
lärosäten, och icke blott detsamma., som dessa.
»Detta nya och egendomliga högre erbjuder sig nu sjelfmant, icke
blott emedan det saknas vid våra nuvarande högre undervisningsverk,
utan framförallt, emedan samhällets utveckling kräfver det, och vår
blifvande nya representation likaså befallande fordrar det, i
detsamma som den anvisar dess art och riktning. Jag liar alltsedan tniti
ungdom outsägligt saknat skrifter, som gifva redande och ledande ljus
iifver samhällsläran samt öfver sättet, på hvilket de särskilda funktioner
af hvilka samhället i vår tids statslif består, böra gruppera sig och
samverka naturenligt, till åstadkommande af ett harmoniskt helt och
godt. Agardhs »samhällets idealer» ha synts mig förkrympta idealer,
liksom hans bedröfligt förkrympta åsigt af blomman (se hans
organographi); och Grubbes samliällslära, ehuru af värde som
hjelpreda, är för mycket »på den ena sidan och på den andra
sidan» för att angifva vägen till målet. Dessa äro de enda
ledsagare jag funnit på vårt språk. Men iclce blott hos oss, äfven
i andra länders läroanstalter, har jag tyckt mig finna kunskapen
om samhällsläran och det medborgerliga lifvet utan egentlig lärostol
och lärare, och kunskapen derom i hög grad vårdslösad. Och
likväl, finnes väl någon af högre vigt, högre intresse, just för
närvarande tid, och för den medborgerliga utvecklingen?!
»Välan!" fortfar hor), »jag skulle föreställa mig att råtta sättet att
värdigt fira en reform, grundad på deri medborgerliga principen, vore
att grunda en lärostol för samhällslär a och medborgerlig bildning
såsom begynnelse, grundsten (den andliga) till Stockholms fria
Akademi. Detta, tycker jag, vore ett uppslag motsvarande arten och vigten
af den politiska reformen, och det förefaller mig som om ett
förslag härför skulle frappera alla dess vänner, såsom det, som i
främsta rummet bör iverksättas. När en sådan lärostol, med en skicklig
lärare, blifvit inrättad i Stockholm, kan man tryggt lemna åt
framtiden clen nya bildningsanstaltens vidare utveckling genom de
lärostolar, som komma att sluta sig till eller gruppera sig omkring denna
första. Ty åt sådana medborgerligt bildande vetenskaper
skulle-Stockholms fria Akademi egnas, icke åt bröd eller .specialvetenskaper.»
Under den följande utvecklingen af sin plan hvilken natur-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
