Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33
Partiemas ställning under den offentliga diskussionen har
redan i föregående häfte blifvit antydd; i början af detta har
en aktad insändare med några korta, kärnfulla satser belyst
frågans innersta halt och anvisat en praktisk utväg för dess
lösning. I denna och en följande uppsats åter skall
Redaktionen framlägga sina åsigter om frågan och söka att från
olika synpunkter belysa olika sidor deraf.
Våra tankar i ämnet ha vi redan i korthet
sammanfattat, dels i grundsatsen: »qvinnan har i allt samma rått och
pligt som tillkommer det menskliga väsendet», d. ä. att blifva
och verka allt det hvartill Gad ämnat henne;» dels i det motto
vi valt: »Låt rättvisan hafva sin gång och hon skall utfinna
det passande.» Yi vilja i det följande blott försöka att litet
närmare motivera och utveckla denna uppfattning, på samma
gång vi besvara några af de inkast, som blifvit gjorda
deremot.
För att med ens angifva vår ståndpunkt, och förekomma
missförstånd, börja vi med förklaringen att ingen kan högre
än vi uppskatta den sanna qvinlighetens värde, ingen hysa
en djupare öfvertygelse om qvinnans betydelse, hennes
särskilda, egendomliga uppgift för både familjen och samhället.
Yi hålla endast före att detta värde, denna uppgift icke äro
skiljda från, men djupt ingripande uti och oskiljaktigt
samverkande med mannens; att de måste utvecklas fritt och
sjelf-bestämmande likasom mannens, icke under tvång och inom
föresatta gränsor. Korteligen: vi hysa en så fast tro på
orubbligheten af den qvinliga instinkten, att vi, långt ifrån att
anse den behöfva omgärdas med inskränkningar och förbud,
för att icke förryckas och missriktas,,äro öfvertygade att det
endast är frihet den hittills saknat, för att kunna utveckla
sig i alla riktningar, i hela sin ursprungliga egendomlighet.
Vi tala således icke här för ett upphäfvande af den
sanna qvinlighetens begrepp, men för en större, en friare och*
sannare uppfattning deraf, än den hittills vanligen hysta.
Låtom oss se hvaruti denna olikhet i uppfattning består och
hur den möjligen skall kunna försonas.
En berömd vetenskapsman har nyligen offentligt
förklarat qvinnans förstånd vara svagare, hennes tankekraft
slappare, mindre ihärdig än mannens, ett påstående som han icke
försökte och icke kunde bevisa, emedan det aldrig varit under
jemnlika förhållanden prüfvadt, men som han grundade på
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
