Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mindre, men också just detta. Den andeliga instängningen
och stillasittandet, vi kunde tillägga, det andeliga snörlifvet
och crinolinen (ty huru förkrympt och på samma gång
uppblåst. är ej ofta den qvinliga bildningen) alstra lika säkert
svaghet och bleksot för själen, som samma medel, i yttre
måtto använda, framkalla likartade physiska
sjuklighets.symp-toiner. — Korteligen: samma oinskränkta tillgång till
kunskap, själsutveckling och lifserfarenhet, som danar mannen till
man, i ordets bästa bemärkelse, skall också, vi äro öfvertygade
derom, hos qvinnan utveckla den högsta egendomligheten i
hennes natur: den sanna qvinlighetens element.
Hvad staten har att göra för att bereda qvinnan den
fria själsutveckling och den med hennes anlag
öfverensstämmande verksamhet, som hemmet, äfven under de bästa
förhållanden, ej alltid ensamt förmår erbjuda henne, kan
uttryckas i några få ord. Gif flickan, i skiljda läroverk, samma
grundliga elementarundervisning som gossen; öppna sedan för
qvinnan möjligheten att’ deltaga i mannens studier vid högre
läroverk och att der aflägga hvilka kunskapsprof hon önskar,
och erfarenheten skall snart visa livar dessa kunskaper bäst
kunna användas, utan att man behöfver eller kan på förhand
synnerligen mycket lagstifta derför*’).
Men, invänder inan tviflande, skola ej de högre
studierna gemensamt med mannen uiulergräfVa qvinnans
blygsamhet och nedsätta hennes verkliga värde? En jemförelse
mellan det nya förhållandet och dem vi dagligen se omkring
oss skall måhända bäst lösa tviflet.
Har ej en mor lika mycket skäl att frukta för sin unga
dotters blygsamhet, då hon i den moderna balparyren inför
*) Inom läkarekallet, tro vi, att några stipendier för de studerande, samt
några nya eller förhöjda aflöningar till de lärare, hvilka i nuvarande
bildningsanstalter borde lemna särskild undervisning i de ämnen, som manliga och
qvinliga lärjungar ej samfäldt kunna studera, till en början vore de enda
nödvändiga eller önskvärda åtgärderna. De olika grenarna af lärarekallet
äfvensom de embetsverk (deribland de flesta räkneverk), hvilka icke kräfva
några andra egenskaper än qvinnan redan nu visat sig ega, torde äfven, i mån
som skickliga sökande infinna sig, öppnas för qvinnan. Häruti ligger så
mycket mindre någon orättvisa lör männen, som don stegrade verksamheten inom
samhället under senaste årtionden mångenstädes framkallat en verklig brist
på manliga arbetskrafter, under det att de nya utvägarna till sj
elförsörjning för den talrikare qvinliga befolkningen äro jemförelsevis få och, till
•tor del, redan öfverfyllda. Invändningen, att rättigheten till
kunskaps-profs afläggande utan åtföljande kompetens till embeten endast skulle innebära
en för fåfängan smickrande, betydelselös utmärkelse, torde bäst vederläggas
af dem, hvilka redan längo egt och begagnat denna rätt, men ännu förnekas
inträde i statens tjenst, d. ä. alla studerande, som ej tillhöra statskyrkan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
