- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Åttonde årgången. 1866 /
70

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

70’

Yäl må vi medge, att erkännandet af denna vigtiga grundsats
utgör lifsvilkoret för det moderna samhället. Detta
erkännande har väl ännu ej till fullo skett; det röner ännu der
och hvar ett förvånande motstånd; man frågar sig ännu
deruppe på samhällshöjderna med hela naiveteten hos ett
gammalt barn: »huru skall jag kunna styra, om man börjar tänka
dernere? Om alla menniskor finge samma rätt till
undervisning, hvem skulle då köra mitt spann eller stryka inina
skjortor?»

Ätt bestrida rättigheten af dessa invändningar och
vederlägga dessa farhågor, såsom Mille Marehef Girard gör i
detta arbete, det är, förklarar hennes kritiker, att bevisa
samhället en verklig tjenst.

Menniskan år emottaglig för uppfostran — qvinnan är af
försynen företrädesvis ämnad till uppfostrare.

Den första af dessa satser behandlar författarinnan på ett
grundligt och på samma gång originelt och fängslande sätt.
Skulle man vilja göra en anmärkning vore det den, att
satsen blifvit öfver höfvan bevisad; men man skall åtminstone icke
kunna förebrå författarinnan, att hon ej uppfattat den i hela
dess omfång, i hela dess höga och vidsträckta betydelse. I
motsats till mängden af dylika afhandlingar, hvilka
vanligen föraktligt förbigå den fysiska uppfostran, omfattar denna
menniskan odelad, hel och hållen. I motsats äfven till
flertalet berömde historieskrifvare, hvilka man vanligen kan
studera från perm till perm, utan att få en aning om att det i
deras ögon funnits några sådana varelser till i verlden som
qvinnor; i motsats också till våra visa lagstiftare, hvilka,
e-. huru redo att utskratta hvarje kemist, som på allvar ville söka
frambringa ånga utan syre, dock sjelfva med den största
tillförsigt tro sig kunna sätta den sociala rörelsekraften i gång
med blott en af de tvenne beståndsdelar, som försynen
ansett behöfliga derför; i motsats till alla dessa, och reagerande
mot sina föregångares, på en gäng ömkliga och löjliga
glömska, framställer Mille Marehef Girard, i sin afhandling om de
menskliga förmögenheterna, hela menniskan under heunes båda
olika företeelser.

Den andra af förfars satser är underkastad mera
stridigheter, men huru full af intresse är den icke! huru sann! hur
betydelsefull! Ja, i sanning! Qvinnan är företrädesvis
mensklighetens uppfostrare. För att öfvertyga oss derom, låtom oss

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:18:48 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1866/0076.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free