Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74’
kunskap och handling; och slutligen i det den vidgar och
stegrar verksamheten af de krafter, hvilkas harmoniska
utveckling den påyrkar, och hvilka, i summa tagna, utgöra den
aldrig sinande näringskälla, den allmänna grundplåt, det för
alla tillgängliga, outtömliga kapital, som vi med ett enda ord
kalla lifvet.
Och lifvet, denna fackla som förtär och fortares, som
släcker och återtänder, förslösar ocli förnyar sig sjelf;
förstörande och åter alstrande, utsprungen ur och åter införlifvad
med tingen, ömsom en svaghet, som böjes och en kraft som
springer upp; »ja, lifvet,» säger vår recensent i det ofvannämnda
inträdestalet, »men lifvet i dess vidsträcktaste bemärkelse,
materiel och andelig, moralisk och intellektuel — lifvet
sådant det yttrar sig i konst ocli vetenskap så väl som på det
sociala området, sådant det lefver och andas i den fysiska
organismens omsättningsarbete, men också och i synnerhet
i den andliga utvecklingskampen under inflytandet af lärdom
och föresyn, af undervisning, uppfostran, kunskap, dessa
outtömliga krafter för danandet af nya förmögenheter — se der
föremålet, det måhända omätliga föremålet för den
nationalekonomiska vetenskapen.»
Den korta, men målande skildringen röjer tydligt, om än
på ett indirekt sätt, den upplyste vetenskapsmannens åsigt
om vigten af en naturenlig lifvets utveckling, d. ä. af ett sådant
naturligt system för uppfostran, som det af Mille Marchef
Girard antydda, äfven ur eamhällsnyttig synpunkt. Efter att
sålunda hafva inledt den första bekantskapen mellan läsaren
ocli våra tvenne intressanta ledsagare inom
nationalekonomiens område, lemna vi dem här, för att en annan gång
å-ter uppsöka dem och med deras ledning gifva en
framställning af Qvinnans medborgerliga pligt och rått, betraktade ur
samma synpunkt.
Esseide.
VIII. VÅR LEKTYR.
(Botaniska utflygter af Elias Fries. Upsala, t855—64.*)
III.
Oaktadt vi förut meddelat våra läsare utdrag ur
ofvannämnda arbete, tveka vi ej att ännu en gång, den sista,
återkomma dertill. Vi hafva hittills hufvudsakligen betraktat vår
*) Insändt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
