- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Åttonde årgången. 1866 /
117

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

117’

sida erfara en viss tomhet vid att hos sin make sakna den
höga bildning hon öfver allt annat värderade?

O O

Vi återkomma nu till den gamla invändningen, att alla
qvinnor ej kunna bli gifta, ett faktum, som jag lika litet
ämnar bestrida, som jag tänker göra mig skyldig till
förebråelsen att missakta eller åsidosätta den ogifta qvinnan. Men
här är ej fråga derom, utan om sjelfva uppfostringsmetoden,
och det måste medges, att det vore ett ganska vanskligt
experiment, om man skulle försöka att uppfostra en del af den
qvinliga ungdomen för äktenskap och en annan del för
det ogifta ståndet. Ett sådant förslag skulle med rätta beles
såsom fullkomligt opraktiskt, och då det sålunda genast
måste förkastas, vet jag ej annat att föreslå än, att alla eller
åtminstone de flesta unga qvinnor skola uppfostras så, att de,
hvar och en i mån af sin förmåga, må kunna uppfylla de
pligter, hvilka tillhöra makans, modrens och husmodrens kall.
Jag tror ej att en uppfostran i detta syfte skall kunna kallas
förfelad, äfven för dem, hvilka ej åtaga sig detta kall, förutsatt att
giftermål ej uppställes såsom det enda önskvärda målet för
qvinnans lif, hvilket utom all fråga blir ett fel i motsatt riktning.

Men innan jag lemnar frågan om sättet för den unga
flickans uppfostran, måste jag beröra ännu en sida deraf och
den af så mycket större vigt, som den i allmänhet föga
uppmärksammas. Jag menar föräldrars pligt att genom
ändamålsenlig uppfostran bereda sina döttrar, såväl som sina
söner, medel till sjelfförsörjning. Denna del af eller detta
ändamål för deras uppfostran har hittills varit för det mesta
förbisedd, särdeles inom mer bemedlade familjer, der man
för det mesta synes hafva tagit för afgjordt, att döttrarna
skulle göra »ett godt parti» eller ock att de efter föräldrarna
skulle erhålla tillräckligt för att betrygga deras framtid. Att
ett dylikt åskådningssätt är i hög grad felaktigt, har
erfarenheten ofta nog bevisat, och otaliga äro de qvinnor, så väl
gifta som ogifta, hvilka af omständigheternas tvång blifvit
försatta i nödvändigheten att försörja sig sjelfva, utan att, dock
ega dertill erforderliga kunskaper.

Men, om vi erkänna detta, hvarföre då vilja förvägra
qvinnan inträde på embetsmannabanan? skall din vän,
Henriette P., fråga mig. Ett af mina motskäl har jag redan
anfört, nemligen det, att qvinnan, genom en uppfostran, som
från början afsåg att dana henne till embetsmän oeh nödgade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:58:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1866/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free