Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
135’
(let gjorde jag så mycket dristigare, som det ena ögat icke
är så godt som det andra.» »Mitt ena öga är ej heller så
långsynt som det andra,» tillade Orsted, då han en gång
berättade detta, »och, uppmuntrad af Ritters exempel, vågade
jag flera försök med det mera kortsynta, men aldrig kunde
det fälla mig in att gå så långt i förvägenhet som Ritter.»
Denne Ritter förde, oaktadt sin stora och ansträngande
vetenskapliga verksamhet, ett regellöst lif och befann sig till
följd deraf i nästan ständigt penningebetryck. Orsted fick
nu ett tillfälle att visa sin beredvillighet att tjena andra,
hvarpå han gaf så många bevis under sitt lif. Han försökte
upp-hjelpa sin väns affärer och om möjligt återföra honom till
ett mera regelbundet lefnadssätt. För detta ändamåls
vinnande reste han till München och talade vid Franz Baader
med den största ifver för Ritters sak; han föreställde denne
huru sorgligt det var att ett snille, som under lyckligare
omständigheter kunnat verka så mycket för sin vetenskap, skulle
lefva i armod och betryck. Baader utverkade då, mera för
Öisteds än Ritters skull, att den senare blef medlem af
akademien i Munchen, med en lön af 1500 gulden. Hjelpen
kom dock för sent, ty så snart Orsted rest bort ingick
Ritter ett opassande giftermål och började slutligen söka döfva
sitt samvetes röst med starka drycker, ja, äfven med opium.
Dessutom var hans organism tidigt förstörd, dels genom
dristiga försök i vetenskaplig väg, dels genom utsväfningar.
Han dukade under för sitt eget lättsinne och dog i Munchen
1810.
Vi hafva omnämnt denne mans historia derföre att han
utöfvade ett stort inflytande på Orsted. Örsteds lyckliga
förmåga att behålla det goda af hvad han läst och afskilja
det dåliga har redan blifvit påpekad; på samma sätt
tillegnade han sig af hvarje menniska, som kom i hans väg, det
bästa, men skydde dess förvillelser. Örsteds vetenskapliga
system stöder sig, enligt hans eget erkännande, på de
upptäckter han tillsammans med Ritter gjorde. Det goda som
fauns hos vännen förarbetade han på sitt eget vis och använde
det till högre ändamål; men höll sig fjerran från hans
svärmerier på naturfilosofiens område och de afvägar hvartill dessa
ledde; och om ban än i början trodde att något godt kunde
ligga till grund för sjelfva förvillelserna hos vännen, förän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
