- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Åttonde årgången. 1866 /
181

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

’181

hållas att med allvar läsa allvarlig lektyr.
Resebeskrifningar och biografier äro här på rätta stället. Qvinnans sanna
bildning består ej i en lång lista genomlästa böcker, ej i
färdigheten att konversera om allt, utan i det vakna sinne,
som kommer hvarje ny lärdom till mötes med ett begärligt
lyssnande öra och en tålande blick. Eleonora i Tasso
betecknar förträffligt denna bildning sålunda:

»Ich freue mich, wenn kluge Männer sprechen,
Dass ich verstehen kann, wie sie es meinen*).»
Hon är lycklig, emedan hon kan följa med gången af ädla
mäns samtal, hvad riktning de än må taga. Eleonora har
läst mycket, men ej befattat sig med allehanda — sträfvat
att lära känna lektyren i dess höjd och djup, icke i dess bredd
och utsträckning. Den, som har läst mycket, gagnar ej
verlden, utan den, som är herre öfver hvad han inhemtat, och
som icke bortlägger tankarna med böckerna, men förstår att
ur de bästa tillegna sig det bästa. Detta tillegnande består
naturligtvis i ett inre besittningstagande, oberoende af det
yttre egandet af en rikt försedd bokhylla. Man tycker sig
hafva funnit, att egandet af för många böcker snarare har
hämmat mången i lians utveckling, på samma sätt som en
student blir mindre sjelfverksam, ju flera häften anteckningar
ban gömmer från föreläsningarna. Man inhemtat- stundom
mera ur lånta böcker än ur dem man sjelf egei-, emedan man
känner sig manad, att ur de förra göra utdrag, för att i viss
mån göra dem till sin egendom; då man deremot mången
gång, efter ett flyktigt genomseende, ställer de förra tillbaka
på hyllan, för att gömma dem till en kommande, lägligare tid.

Vi hafva härofvan sagt, att man bör läsa med urval.
Detta råd inskränker sig icke blott dertill, att man bör välja
författare, som utmärka sig för ett vackert och vårda dt språk,
för att fullkomna sig i språkets behandling, icke heller
dertill, att vi böra uppsöka värdefulla skriftställare, för att
tillegna oss endast de förträffligaste tankar, emedan det till stor
del beror af de tankars beskaffenhet, som komina till oss från
andra, huruvida vi sjelfva skola kunna skapa goda idéer. En
dålig, eller i ett otjenligt ögonblick tillgripen bok, kan göra
oss för lång tid, ja, kanske för alltid olyckliga, eller gifver
oss en falsk riktning. Vid urvalet måste vi dessutom hafva

*) gliider mig då visa männer tala,
Att jag uppfatta kan den inre mening.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:18:48 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1866/0211.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free