Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’186
härofvan föreslagna sättet att läsa med största möjliga nytta.
En god, grundligt genomforskad bok skall alltid blifva oss
dyrbarare, i samma mån som den blir vår innersta
egendom; man älskar först rätt det, man rätt lärt känna, och
känner först det, man rätt lärt älska; en värdelös bok urslriljes
på detta sätt lätt, och blott genom sina fel kan äfven den
blifva oss lärorik. Men vi borde äfven med afseende på en
dålig dikt ej blott ogilla den, men öfva vår granskande
förmåga, i det vi fråga oss, huru dess fel skulle kunnat
afhjel-pas? Hvari de bestå och hvari de ligga? Huruvida redan i
ämnets lumpenhet eller i behandlingen deraf? Försöket att
noggrannt uppskatta diktens verkliga värde skulle äfven bevara
oss från en ensidighet, som man kan iakttaga hos inånga
läsare, hvilka antingen uteslutande fästa sig vid handlingen
eller vid skriftställarens såkallade tendens eller vid ett skönt
språk.
Innan läsaren försmår den väg vi här anbefallt, såsom
för mödosam och lönlös, göre han åtminstone ett försök att
beträda densamma. I afseende på dagbokens ton, låte man
den blifva ledig och naturlig, i det man helt enkelt
nedskrifver sina intryck, utan tanke på någon läsare; men vakte sig
att bedraga sig sjelf och att inlägga något annat i
skaldeverket än det, som verkligen kan framdragas ur detsamma.
Läs om det sålunda granskade arbetet efter en viss
tidrymd, jemför din närvarande uppfattning med den tidigare, åt
din dagbok anförtrodda, vidga, beriktiga, bekräfta densamma!
Detta skall blifva den säkraste måttstock för din egen
utveckling, ditt hela väsens framåt- eller tillbakaskridande. Finner
du vid den förnyade läsningen intet nytt, så har du sedan
den förra stått stilla; uppfyller dig deremot skalden och hans
verk med en stigande vördnad, så är denna större
ödmjukhet å din sida, det bästa bevis för att du sjelf tillväxt i sann
kunskap. Vår alpverld lånar oss en liknelse, tillämplig på detta
förhållande. Då vi bestiga ett berg, tyckas de närgränsande
bergen höja sig i samma mån som vi, emedan vi först, då
vi sjelfva hafva en hög ståndpunkt, förstå att uppfatta deras
verkliga storhet. Vakta dig för den falska stoltheten att
vilja till hvarje pris fasthålla en tidigare åsigt, emedan du
en gång omfattat den, utan gläd dig snarare öfver att hafva
blifvit mera rik på insigter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
