Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-270
ligen, att de individuella personliga anlagen få afgöra
menniskans framtida verkningskrets oeh inga fördomar tillåtas
hindra, hvad som vill fram på en eller annan väg, just
häruti ligger möjligheten af samhällets höjande till en ännu
o-känd storhet och fullkomlighet. Man har sagt, att qvinnan
behöfver arbete och arbetet behöfver qvinnan; hvarföre vill
than då hindra qvinnan att arbeta i den riktning, som hon
anser för sin natur mest lämplig. En predikant har yttrat,
att »den enda möjligheten af samhällets räddning från de
sjukdomar, som tära detsamma, låge deri, att qvinnans
moraliska kraft finge genomtränga det offentliga lifvet».
Jag-ser understundom i andanom huru mycket samhället skall
blifva höjdt genom qvinnan; den råhet och den egoism, som
vanligen medfölja mannen, då han lemnas åt sig sjelf, skall
då helt och hållet försvinna, och förhållandet mellan man
och qvinna, så i det stora hela som i det lilla, blifva hvad
Skaparen ämnat, nemligen att »qvinnan blir mannen en hjelp».
Men ännu äro vi långt ifrån detta mål. Jag skall aldrig i
lifvet få se mitt ideal förverkligadt. Men det skall en gång
förr eller senare ske. Mina krafter äro svaga och jag
förmår ej mycket uträtta, men jag vill »förgäta det tillrygga är
och sträcka mig till det fram mantill är, jagande efter målet».
Om vi icke segra kunna vi stupa!
Här har du, min kära Agnes, ett flygtigt utkast af mina
åsigter. Du har säkert hört dem förr. Jag vågar ej smickra
mig med hoppet, att du skall blifva omvänd till att omfatta
dem. Din Moder utöfvar naturligen ett större inflytande på
dig, och du torde träda i hennes fotspår. Men jag önskade
så mycket, att både hon och du kunden inse, att mina
åsigter dock ytterst blifva följden af edra grundidéer. Dessa
åsigter skola en gång förr eller senare bana sig väg till
allmänt erkännande, och sjelfva arbeten I för detta mål, ehuru
I icke insen det, ty denna fråga kan aldrig annat än för en
kort tid stanna på den punkt I ünsken. Och nu ett
hjertligt farväl. Yi förblifva i alla fåll goda vänner, ehuru
några meningsskiljaktigheter qvarstå oss emellan.
Din väninna
Henriette P.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
