Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
305
xl v- om våkt tjensteeolk *).
Hvar ocli en vet, att vår titi är frisinnad; och mången
menar, att den också är det i alla riktningar, men det
medgifva ej vi. Visserligen liar vårt lands författning blifvit
utvecklad i allt friare syftning, men det hade varit bättre om
detta skett icke så mycket efter utlandets, utan mer i
enlighet med vårt folks seder och minnen; och allra bäst vore
det, om man nu hade nog mod och kärlek att i det husliga
lifvet verkligt tillämpa vår folkfria författning. Men det
dröjer ännu länge, innan vi komma så långt i kristlig kärlek och
ädel jemnlikhet. Ty ehuru vi från hedenhös haft all
önsklig folkfrihet — märk väl, för jordegarne eller de besutne —
och hafva öfver nog af friheter och rättigheter utaf alla slag
i beskrifven lag, så är det ännu ej lätt att till de fattiges
och tjenandes förmån bryta det gamla husbondeväldets
hårdhet innerst samt de styfva ståndsvanorna, hvilket onda,
oaktadt allt frisinnadt ordande i det offentliga och några
menni-skovänners ädla bemödanden, nästan ännu hvilar lika tungt
på våra tjenaude likar; ja, vi tro, att förhållandet mellan
husbönder och tjenare fordom, oaktadt i det yttre strängare
stadgar, var i flera fall bättre och mildare än som nu.
Men alla menskliga ställningar och äfven huskretsen har
*) Vi behöfva ej säga, att det är med glädje ocli stolthet vi
emottagit löftet om bidrag för vår tidskrift af den folkkäre oelt
högt värderade författare, som döljer sig under signaturen S. och
som i sina spridda uppsatser »om land och folk», samt i sina
skildringar af det ö-folks egendomliga lif och karakter, bland hvilket
liau lefver, så viisendtligt bidragit att väcka nationens liåg att lara
känna sig sjelf med sina brister och lyten, så väl som med sina
stora och ädla egenskaper. Trogen denna sin uppgift, har
författaren äfven i den uppsats vi här hafva glädjen att meddela gifvit
oss några bidrag till clen nationala sjelf kännedom en, i det lian
gifvit oss en skildring af husmödrar ocli tjenare samt förhållandet
dem emellan. Väl liar förfin till oss hemställt, huruvida lians
skildring möjligen vore »alltför amper»; ocli troligen skall mången
pligt-trogen husmoder jaka härtill. Vi tro dock, att äfven de bästa ha
mycket att lara af denna uppsats, hvilken utgör ett motstycke till
en i Tidskriften förut meddelad artikel, livars förf. (St.) fört
husmödrarnas talan, hvaremot S. gjort sig till tjenarnes sakförare. Vi äro
således hjertligt tacksamma mot den värderade författare, som här
återupptagit det i sanning vigtiga ocli behjertansvärda ämnet.
EsseMe.
21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
