Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-337
ler; skog och mark hade för detsamma, äfven med risk af
en fläckad eller söndersliten klädning, något vida mera
lockande än de snörräta herregårdsalléerna». Åter andra af de
slitande missljud, som störde hennes barndomsfrid och
ungdomsglädje, hänföras till fadrens despotiska och i följd af
sjuklighet ytterst retliga lynne, hvars utbrott ofta försatte
dotterns själ i en upprorisk stämning och koin henne att i
hemmet sakna all glädje, utom den, som skänktes henne af
det innerliga och förtroliga förhållandet till systrarna.
Talaren skildrar derefter med några få, men betecknande
drag det inflytande des.-a stridigheter i hvardagslifvet
utöfvade på den unga begåfvade flickans själ; huru de utvecklade
hennes iakttagelseförmåga, skärpte hennes blick för
uppfattningen af det skefva, det förvända, det småaktiga, det löjliga
i verlden, huru de på samma gång också stegrade hennes
deltagande för alla lidande och olyckliga, väckte ett
oemotståndligt begär att hjelpa eller lindra och sporrade hennes
uppfinningsgåfva att uttänka medel dertill; men ock, huru,
under allt detta, hennes egen åsigt af lifvet blef allt mörkare
och tröstlösare.
Ur den sålunda förberedda jordmånen uppspirade helt
naturligt den första broddén till en blifvande
författareverksamhet. Talaren anser sannolikt att en hel mängd smärre
försök redan blifvit gjorda, innan tanken på att offentliggöra
något fallit den unga författarinnan in. Huru en sådan tanke
först uppstått, hvilka öfverläggningar möjligen härom egt
rum inom familjen, huru hon erhållit sina föräldrars
samtycke eller om hon aldrig begärde det, och fadren sålunda allt
intill sin död förblifvit okunnig om hennes författarskap —
om allt detta känner talaren ingenting med visshet. I ett af
dessa hänseenden vågar ban dock en gissning. Han tror sig
nemligen »utan att brista i grannlagenhet mot ett
qvinno-hjertas heligaste mysterier», kunna antaga att, redan innan
Fredrika Bremer vid 27 års ålder uppträdde såsom
författarinna, händelser inträffat, hvilka gjort det för henne klart, att
hennes bestämmelse var en annan än makans och modrens,
och uppkallat inom henne den ångestfulla frågan: hvartill
är jag då kallad? hvad är mitt lifs uppgift? »Och månne hon
ej redan då,» spörjer talaren med en lika fin som klar blick
in i det innersta af det väsende, ban fått till sin uppgift att
skildra, »månne hon ej redan då svarat: »Jag har lefvat och
t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
