- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Åttonde årgången. 1866 /
351

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

-351

tyda bland annat äfven epitheten manlig och qvinlig, hvilka
ju i sig innefatta sumnjan af det bästa och ädlaste vi kunna
tänka oss hos mannen och qvinnan, men hvilka erhålla en
helt annan betydelse, om vi omkasta dem och omvända dem
i ombytta förhållanden, ty ligger det, ej redan ett ogillande
i uttrycken: en qvinlig man och en manlig qvinna?

På samma gång jag sålunda med Henriette P. erkänner
den af henne framställda »oförnekliga sanningen» såsom »det
klaraste axiom», vill jag cler bredvid äfven sätta en annan,
nemligen den, att qvinnan dock alltid bör förblifva qvinna, d,
v. s. intaga och nöja sig med den plats i samhället, som
temligen klart blifvit henne anvisad, så väl af naturen och af
de anlag och egenheter i lynnet, hvilka företrädesvis tillhöra
henne, som ock af en allmänt antagen samfundsordning. Det
är hon, som är kallad att uppfostra den uppväxande
generationen ocli att vårda den heliga elden i hemmets helgedom.
Detta kall är ej ringa, ej förkastligt, ty på dess rätta och
samvetsgranna utüfvande beror ofta mannens sinnesriktning,
samhällets, ja, hela nationens religiösa och andliga lif. Då
qvinnan sålunda rätt uppfattar sin kallelse och allvarligt
bemödar sig att uppfylla den, måste hon .utöfva ett ej
obetydligt inflytande på mannen, i hvilket förhållande — af
mor, maka, syster eller vän — hon än må stå till honom.
För att komma till en klar insigt af sin ställning och sina
pligter behöfver hon upplysa och bilda sitt förstånd lika väl
som sitt hjerta -— detta ä.r otvifvelaktigt, och ett rikt mått
af kunskaper är en stor skatt under lifvets alla förhållanden.
Men denna insigt vinner hon ej genom att studera vid
universiteten och der taga den filosofiska graden, kansli- eller
hofrättsexamen. t

Om jag sålunda här återupprepar den fråga jag i ett af
mina föregående bref*) framställt: bör qvinnan uppfostras
för hemmet eller för det offentliga lifvet? kan jag ej
instämma i Henriette P—s åsigt, att hon bör uppfostras for båda.
Jag har redan förut uttalat den öfvertygelsen**), att det
ligger något i qvinnans natur, som kommer henne att, då hon
kan, bäfvande draga sig undan beröringen med det yttre,
offentliga lifvet. Detta är åtminstone säkert förhållandet i
de flesta fall. Derför lemnar lion också gerna åt mannen

o

*) Se En Moders Edd, III, 8:de årg. sid. 55 af denna Tidskrift.

**) Ib. sid. 62.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:18:48 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1866/0389.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free