Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IG
stånd äta mycket mindre än i larv-tillståndet. Den glupska
löf-masken behöfver, sedan den blifvit förvandlad till fjäril, endast
en ringa qvantitet honing, och den frossande målen nöjer
sig, så snart den fått vingar, med en eller ett par droppar
af någon söt vätska.
Deremot är den qvantitet föda, som under larvtillståndet
förtäres af insekten, betydligt större i förhållande till dess
storlek, än den soin erfordras för större djur. En stor mängd
löfmaskar äta dagligen två gånger större vigt löf än de
sjelfva väga. En antaglig orsak till denna glupskhet hos
de växtätande larverna har blifvit antydd af en engelsk
naturforskare, Jolin Hunter, hvilken tillskrifver densamma den
omständigheten, att deras måge icke har kraft att upplösa de
växtämnen den mottager, utan endast att utdraga deras
safter. Detta är bevisadt såväl igenom beskaffenheten af
deras excrementer, som af den omständigheten att deras vigt
icke alltid tilltager i förhållande till den intagna födan. Hos
vissa larver ökas dock vigten i förhållande till den förtärda
födan i en förvånande hög grad. Så har man funnit att
larver af spyflugor, af hvilka tjugofem eller trettio knappt
vägde omkring ett gran den ena dagen, den följande vägde sju
gran hvardera; alltså efter tjugufyra timmars förlopp omkring
tvåhundra gånger mera än före sagda tid.
En del insekter hafva förmåga att länge undvara all
slags föda. Detta tyckes bero på beskaffenheten af deras
vanor. Den insekt, som närer sig af sådana ämnen, hvilka
vanligen finnas i öfverflöd, såsom t. ex. växter, fordrar ofta
föda; den deremot, som lefver af rof, och sålunda är utsatt
för faran att länge sakna näring, är ofta begåfvad med en
förmåga att fasta, hvilken man skulle anse otrolig, om den
icke vore bevisad genom talrika fakta. Myrlejonet kan
under sex månaders tid, och till utseendet fullkomligt oskadadt,
uppehålla sig utan den ringaste föda, ehuru, när tillgångarna
så medgifva, det är i stånd att dagligen förtära en insekt af
dess egen storlek. En fransysk naturforskare, mr. Vaillant,
försäkrar att han, under ett försegladt glas, i tio
månader förvarat en spindel utan föda, efter hvilket tidsförlopp,
spindeln, ehuru afmagrad, befanns lika kraftfull som förut.
En annan vetenskapsman, bekant för sina mikroskopiska
upptäckter, omtalar att ban haft i sitt förvar en art ekoxe (Blaps
mortisaga), som lefvat tre år utan tecken till föda. Några
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
