Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
131
äfven att för detta arbete intressera och deri indraga
hennes lyckligare lottade medsystrar.
Det synes som om fördomen mot hvarje qvinnans
verksamhet utom hemmet, som fruktan för hvarje hennes
inblandning i det yttre praktiska lifvet varit än mer envist
fasthållen i Tyskland än fallet är hos oss och i de länder,
vi förut omtalat. Också rönte de grundsatser, hvarpå den
nya föreningen stödde sig, ett ganska allvarsamt motstånd
från flera håll. Detta härledde sig dels från en inrotad
fördom hos dem, som räknade sig till samhällets »bättre»
klasser, att det var en skam för deras döttrar att arbeta för
betalning. Drefvos de likväl af nöden till detta hårda
alternativ, sökte man på allt. sätt hemlighålla, att de nedläto
sig att emottaga pekuniär vedergällning för sitt arbete eller
att de på sådaut sätt bidrogo till eget eller sin familjs
uppehälle. A andra sidan påstodo företagets motståndare, att
qvinnan genom inhemtandet af nyttiga och praktiskt
användbara kunskaper skulle förlora det poetiska eller
romantiska doft, som borde omsväfva hvarje ung flicka. Det
passade ej för en ung bildad dam att sysselsätta sig med annät
än broderi, musik, lättare läsning, toilettbestyr och dylika
brödlösa konster. Kunde hon dermed ej vinna det enda
mål, hvarföre qvinnan egentligen bör sträfva — giftermål ■—
skulle hon draga sig från skådebanan och obemärkt svälta
ihjäl i någon undangömd vrå — detta vore dock vida mer
poetiskt än att, sittande vid en pulpet, egna sig åt bokhålleri,
handelskorrespondens och dylikt. Andra fruktade att en
flicka, hvars bildning erhölle en praktisk riktning, derigenom
dels skulle löpa fara att förblifva ogift, dels skulle bli
oduglig för husliga sysselsättningar. Äter andra föreställde 6ig,
att om qvinnan uppfostrades att sjelf förvärfva sitt uppehälle,
skulle det hafva till följd, att mannen lade händerna i kors
och lät henne sörja äfven för sig. För andras inbillning
uppträdde fogelskrämman, den så mycket fruktade
qvinno-emancipationen, i sin hemskaste form och man såg i andanom
den stund, då qvinnan skulle undantränga mannen från alla
hans verksamhetsområden och intaga lians plats.
I den motivering, hvarmed föreningen inleder
redogörelsen för sin verksamhet från sin stiftelse den 27 Februari
1866 och till den 20 Juni s. å. omtalar den ock det
motstånd, de misstydningar den haft att bekämpa, framkallade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
