Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140
Vi känna ej det vunna resultatet af Herr Vojta
Napr-steks välmenande bemödanden, som dock ej tyckes hafva
motsvarat hans förhoppningar, att döma efter en
korrespondensartikel från Böhmen. Författaren deraf yttrar sig
ganska ringaktande, nästan hånfullt, så väl om Herr Naprstek
sjelf, som om hans åtgöranden i qvinnofrågan, men detta
kan äfven lätt härröra från brefskrifvarens egen stridiga
uppfattning deraf. I alla hänseenden förefaller det som om
den sociala rörelsen i denna syftning ännu ej hunnit bli
rätt uppfattad och tillämpad i Böhmen, om ock Herr
Naprstek der framstått såsom en förkämpe för denna idé.
Innan vi afsluta denna uppsats, som under arbetet växt
till ett betydligare omfång än den ursprungliga afsigten var,
kunna vi ej neka oss den tillfredsställelsen att kasta en, om
än helt flygtig, blick på den ståndpunkt, som, inom vårt eget
fädernesland, intages af den fråga, hvarmed vi här sysselsatt
oss. Vi säga tillfredsställelse, och vi tro att denna känsla
kan finna sitt berättigande i den omständigheten, att vi,
ehuru vanligen behandlade med ett visst nedlåtande
öfverseende af de andra europeiska nationerna, som föga känna
till våra sociala förhållanden, men vanligen hysa högst skefva
och förvirrade begrepp derom *), dock i detta hänseende ej
stå efter några bland dem.
’) Det har mer än en gång uppväckt både vår harm och vår
ledsnad att se de för oss förklenande misstag och falska uppgifter,
som förekomma i utländska referater af ställningar och förhållanden
inom vårt land. I allmänhet sväfvar man i en ytterlig okunnighet
derom, hvilken understundom till och med sträcker sig till det
geografiska läget, ty vi hafva hört Sverige ej allenast förblandas med
Schweiz, men äfven med Suez. I en artikel af Mlle Julie Daubie’,
handlande om tenseignement seeondaire pour les femmes oeh införd i
Journal des Eeonomistes, uppgifves att »svensk intolerans ofta
tvingar de fransyska lärarinnor, som antagit platser i Sverige, att
afsvärja sin tro» (den katholska). I en i Magazin für die Litteratur
des Auslandes förekommande anmälan af Miss Howitts arbete Twelve
Mont/is with Fredrika Bremer in Sweden omtalas, hurusom denna
vår utmärkta författarinna riktade sin hela sträfvan på bemödandet
att »befria den svenska qvinnan från de trångbröstade fjettrar, i
hvilka lagar och fördomar till den grad hade bundit henne, att
hvarje friare utveckling var omöjlig, att hvarje verksamhet, som det
ringaste syftade att höja sig öfver det alldagliga, för henne var
belagd med bann och interdikt». Romanen Hertha kallas »ett nödrop,
hvilket de af Sveriges lagar grymt förslafvade (geknechteten)
qvinnorna utsände i verlden». Dylika, stundom alldeles ogrundade, upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
