Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1-5
mot den sista store soldatkejsaren, som Hwasser fick ett rikt
fält för iakttagelser, och (le tvenne år hans lägerlif varade
betraktade ban som det verksammaste tidskiftet i sitt lif.
Redan i sin ungdom deltog Hwasser således i en strid,
som med rätta kan kallas en verldsstrid, ty det var icke
blott den yttre verldens alla krafter i de mäktigaste furstar
och nationer, som trädde upp mot hvarandra, utan äfven de
djupast verkande krafterna i den inre verlden,
herrsklyst-naden i dess mest gigantiska form, förtrycket, grymheten
och hämndbegäret, och å andra sidan den varmaste
fosterlandskänsla, religiös kärlek för mensklighetens sak,
förtröstan, trohet och nit. Ehuruväl ban icke deltog i denna strid
på de fält, der krigaräran skär sina blodiga lagrar, utan i
jemrens och sjukdomens mer obemärkta salar, der det.
tillhör läkaren att bekämpa det menskliga eländet, var det
(lock naturligt att hans lifliga, för allt stort öppna sinne
med det varmaste intresse deltog i verldshändelsernas gång.
I Stralsund, der ban första gången såg Carl Johan, hade
dennes imponerande gestalt på honom gjort ett djupt intryck.
Den svenske kronprinsen och Napoleon framstodo i hans inre,
som personifikationer af de fiendtliga makter, hvilka nu stredo
om verlden. Han började genomskåda Napoleonväldets
falska glans ocli förstod »att historien, ifall den skall kunna
framtränga till de grundkrafter, som leda mensklighetens öden,
måste lära sig skilja emellan Nemesis eller det ondas
sjelf-förstöring, som är mensklighetens stora sjukdomsprocess, och
den omedelbara uppenbarelsen af Forsynen sjelf, soin
deremot är dess verkliga helsa.» Han säger i ett bref: »Jag
har sett våldet, kriget, eröfringsbegäret, förtrycket och
upproret gå fram genom tiden, men icke var der Gud. Icke
trädde der fram den inre kraft, som är den verkligt
bestämmande för mensklighetens både verksamhet och öden. Men
jag har äfven sett tålamodet, hoppet och kärleken
genombryta förstöringens uppträden och huru de omedelbart
utgått ur medvetandet om det Eviga, ur den fasta och starka
tron på Gud ocli haft sin högsta och renaste form i dyrkan
och lydnad. Här åter böjer jag mig såsom den israelitiska
profeten och skyler såsom han mitt anlete, med den
djupaste vördnad för den omedelbara uppenbarelsen af Gud och
af den mensklighetens innersta grundkraft, ifrån hvilken ej
allenast all förädling och allt, som förtjenar namn af godt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
