Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
171
»De djupa lidanden, soin hvarje utvidgning af mina
kunskaper ora sjukdomsprocessens mångfaldiga former
förorsakat mig blefvo nu lindrigare, emedan all förvexling af
lifvets och sjukdomens fenomen hade upphört. I följd af en
sådan bestämning är icke allenast den individuella
lifspro-cessens kroppsliga sida underkastad sjukdomens makt, utan
äfven den psykiska, samt slägtet sjelft i sin helhet,
folkstam-marne, nationerna, massorna m. m. icke blott inom det
kroppsliga området af deras lif, utan inom det andliga.
Genom tillämpningen af sjukdomens begrepp skulle således,
såsom jag föreställde mig, ett nytt sätt att betrakta historien
uppkomma, som måste blifva både sannare, djupare och
rättvisare än det hittills använda. Äfven till
religionsmysteriernas lära om synd, syndafall och syndastraff vågade jag
utsträcka tillämpningen af sjukdomens begrepp och trodde
mig derigenom finna både deras förklaring och bekräftelse.
Läkarekonstens bestämmelse fick härigenom för mig en hüg-
o o o
het och storhet, som verkligen förtjuste mig, och min
forskningskraft lifvades af ett stort och rikt hopp.»
I samma mån som hans egen vetenskapliga öfvertygelse
utbildades, ökades naturligtvis äfven hans förmåga och
inflytande som akademisk lärare. Hans anseende såsom
sådan var särdeles stort, såväl inom soin utom det finska
universitetet. För hans blickar låg nu öppen en bana, som var
ganska löftesrik och på hvilken han ännu under sina senare
år ofta tänkte med saknad. Han hade nemligen omedelbart
framför sig det stora problemet att göra den medicinska
fakulteten i Helsingfors, dit universitetet då redan var flyttadt,
till den förnämsta medicinska uppfostringsanstalten i hela
den ryska monarkien.
För detta mål funnos väl hinder, men de hade måhända
icke varit oöfvervinnerliga för hans starka och trogna vilja.
Hwasser ingick nu i sitt fyrationde år, »stod på höjden af
sin lefnads branter», och innehade en plats, på hvilken han
mer än på någon annan syntes kunna verka för sitt lifs
käraste uppgift, nemligen utvecklingen af medicinen till en
mäktig och genomgripande bildningskraft.
Men då han vände sina blickar vesterut till den älskade
fosterjorden, fick han andra ämnen för sin eftertanke. Han
hyste redan då den åsigten, att Sverige hade bestämmelsen
att blifva Nordens egentliga kulturstat, centralorganet för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
