Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
195
verlden, »gjort i» pengar i stället för i jordbruk; ocli så
mister man tålamodet; — och en jordbrukare får aldrig förlora
tålamodet. Sådan synes oss en af farorna vara.
En annan fara gäller — arbetskrafternas ordnande,
tillgodoseende, uppfostran. Det är om denna vi här egentligen
ville yttra några ord.
En jordbrukare, liksom hvilken annan yrkesman som
helst, må vara aldrig så kunskapsrik, erfaren, skicklig, han
må kunna beräkna huru väl som helst, det blir dock
honom omöjligt att undgå förluster i smått, som
tillsamman-tagna utgöra ett svårt afdrag, så länge hans arbetare och
arbeterskor sakna kunskaper och öfning, samt det lif och
den lust i arbetet som kunskaper och öfning verka.
Landtbruksskolan har nu blifvit inrättad för att
åstadkomma ett bättre i detta fall, och folkskolan har börjat
förse landtbruksskolan med allt bättre och bättre
arbetare-ämnen.
Men landtbruksskolan är endast till för det manliga
slägtet. För qvinnan är i detta fall hittills endast en och
annan mejeriskola i de sista åren uppsatt.
Sådan uppfattningen af qvinnans rätt och pligt till
andel i arbetet här i verlden hittills varit, och sådan seden i
följd deraf varit i detta fall. har väl också icke mera
kunnat göras än som gjorts. Jordbrukaren har icke frågat
efter qvinnans arbetsskicklighet i landthushållningsvärf, annat
än för så vidt det gällt de sysslor, dem hon kunnat sköta
medelst den praktik, som på den gamla vägen vunnits. Det
var först det nya uppslaget i mjölkhushållningen, som visade
nödvändigheten af mera kunniga mejeriförestånderskor, och
straxt bildades ock de nämnda mejeriskolorna.
Men — äfven utan att glönnna den gamla lagen, enligt
hvilken tillgången bestämmes af efterfrågan — torde det dock
icke vara olämpligt att, med anledning af jordbrukets
närvarande kritiska förhållanden, egna några ögonblicks
uppmärksamhet åt qvinnans ställning till landthushållningen.
I torparens, i bondens hushåll var qvinnan alltid halfva
arbetsstyrkan, och hon är det än i dag, der nemligen icke
bonden blifvit eller är på väg att blifva herre i en viss
gammal dålig mening, i hvilket fall hustrun naturligtvis måste
bli fru och döttrarna mamseller (eller kanske fröknar) och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
