Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ter, som grundlägga nationernas välstånd och inre styrka.
Vid hennes sida se vi väfvarens bleka anlete, framlutadt öfver
det arbete, som blifvit honom hans enda vän, hans sällskap,
hans allt; och under väfstolcns enformiga slamrande,
tillhvi-skar hon oss en enkel, gripande skildring ur djupet af det
själslif, som ligger doldt bakom dessa matta blickar, denna
böjda hjessa. (Se Adam Bede och Silas Marner.) Ehuru
lyckligast i sina skildringar ur arbetarens lif, gifver hon dock
ypperliga teckningar äfven af andra phascr af det engelska
nationallynnet. Så känner hon sig t. ex. lika hemmastadd
i den högkyrklige församlingsherdens beqväma
studerkammare och i adelsdamens gemak, som i farmerns enkla
bostad ocli i den nitälskande Dissenter-predikantens torftiga
vindsrum. Den fashionable unge gentlemannens tankar äro
henne lika litet fördolda, som de eldiga, omskapande idéer,
för hvilka månget frihetsälskandc hjerta bland folket
klappar. (Se the Mill ön the Floss och Felix Holt.) — Af dessa
antydningar framgår, att karaktersmålning är den konstart,
hvaråt förf. hufvudsakligen egnat sig, och att hennes arbeten
sålunda tillhöra den kategori inom den engelska
romanlitteraturen, som vi kallat karaktersromanen. George Eliots
originalitet framträder på detta område redan i den djupare
blick bon förråder för det enklaste lifs inre betydelse,
hvilken under hennes hand får en belysning, lika skiljd från
romantisk öfverdrift som från torr hvarda<jli2hët. Man mö-
o o
ter sålunda ej i hennes arbeten dessa romanhjeltar och
hjel-tinnor, hvilkas sorger och fröjder synas lika konstlade och
öfverdrifna som de sjelfva; än mindre färglösa familjescener,
liknande grumlade och illa tagna fotografibilder. George
Eliot rådfrågar ej blott lifvet och erfarenheten; hon
uppfattar med en säker konstnärlig instinkt hvad lifvet har
bäst och innehållsrikast, utan att derför i någon mån
fördölja dess verkliga skuggsidor. Karakterens och själslifvets
många former få dessutom under hennes hand en sällsynt
åskådlighet, genom det innehåll och den egendomliga
betydelse förf. förmår inlägga redan i några få ord. En fin
humor, en på en gång rik och kraftig fantasi, bidraga ock
att åt hennes stil gifva en färg, en friskhet och kärnfullhet,
som lyckligt motsvara det rika tankeinnehållet. Det senare
grupperar hon omkring en grundidé, hvilken, om den än ej
alltid såsom bestämd plan föresväfvat förf., dock gör sig gäl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
