Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
235
liga bestyren, i känslan af sin betydenhet som matmoder
samt först och sist i hoppet om sonens återseende den enda
trösten för smärtsamma minnen.
Hennes person, säger förf., röjde alltför tydligt en viss
rang i samhället, för att af någon kunna betraktas med lik—
I nöjdt öga; den kunde hafva anstått en kejsarinna, dömd att
; regera, omhvärfd af partier, ständigt på vakt emot befarade
inkräktningar, nödgad att bryta ingångna traktater, att bära
hufvudet högt under de mest förödmjukande och förtviflade
förhållanden, dömd slutligen att i hjertats djup hysa en
qvinnas högsta längtan för evigt ouppfylld. Och likväl hade
i mrs Transomes själsriktning, hennes verksamhet och
omsorger ingalunda varit af någon upphöjd natur.
»I sin ungdom, såsoin den vackra miss Lingon, var hon ansedd
såsom ett under af talanger och god uppfostran. Hon läste i hemlighet
de farliga franska författarne, eliuru hon trodde dem vara gudlösa,
och visste sig begå en synd genom att läsa (lein . . . Hon fann mycket
nöje i förlöjligandet af bibliska karakterer ocli slukade begärligt
skildringen af otillåtna passioner; ineu detta oaktadt trodde hon, att
sanning och salighet bestod i flitigt åhörande af bibelförklaringar och
predikningar, enligt statskyrkans ritual, och i en sådan uppfattning af
detta lifvet och det tillkommande, som bäst bevarade det bestående
orubbadt, tillbakavisande massans påträngande och den fattiges
missnöje. Ilon visste att Judiska historien var vida att föredraga framför
någon profan historia; hedningarne voro lastbara och ogudaktiga, men
utmärkta för klassisk lärdom och konstnärligt snille; medeltiden var
mörk och papistisk, men nu gick christendoracn hand i hand med
civilisationen; och var än försynens verldsstyrelse en smula intrasslad
i andra länder, så hvilade den, — det var alldeles uppenbart — i det
lyckliga England på torjismeus och statskyrkans evärdeliga grundsatser
och egde ett fast stöd i huset Brunswicks arfsrätt och den orthodoxa
dogmatiken. Det är förvånande, kvilkeu verkan dessa grundsatser
kunna åstadkomma, då de uttalas af en ung vacker flicka, som
sitter väl till häst, sjunger och spelar litet till husbehof, målar små
figurer i vattenfärg, har en skälmsk gnista i ögat, då hon gör en vågad
citation och en uppsyn af allvarlig värdighet, då hon framdrager något
ur förrådet af siua renläriga åsigter. Men huru myckct ett sådant
idéförråd än må vara egnadt att göra sig gällande i sällskapslifvet
under några balsaisouer, så förmår dock ingen skatt af fägring att
göra det till en källa för trefnad eller tröst under lifvets allvarligare
förhållanden.–-Motgångar, förödmjukelser,
penningebekymmer och samvetsagg hade förändrat Mrs Transomes verldsåskådning;
hon såg numera något ängsligt i morgonsolens sken; hon såg
skadeglädje eller ogillande medömkan i de helsande grannarnes blickar.
»Med sonens ankomst skulle dock allt bli annorlunda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
