Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•353
Jag förklarade, att jag knappast väntat att inom en
familj i Frankrike finna tvenne män nog högsinnade att ej sälja
sig, den ene för en rik flicka och den andre för en orden.
»Ni måste i sanning hafva egna begrepp om saker och
ting i ert Sverige,» återtog vår demoiselle. »Unga flickor,
som ni, kunna gå ut ensamma på gatorna, ej blott under
dagen, men äfven sedan det blifvit mörkt. Ni behöfver ingen
hemgift för att få en man; ni bortgiftes icke utan ert eget
samtycke, ni har till och med anspråk på att lära känna
den person, som erbjudes er till make, innan ni antager hans
anbud, och slutligen anser ni det högsinnadt af en man,
att för en nyck af sin hustru uppoffra sin egen ära!— Huru
förklara sådana orimligheter!» utbrast hon, men tillade derpå
hastigt: »kanske kommer det sig af religionen. Ni är ju
protestant?» Jag bejakade det. — »Eli bien! vare det långt från
mig att fördöma menniskor, som ej förstå bättre. Det
kommer sig af ett förvilladt omdöme. Jag har både
protestanter och katoliker i min skola. Jag emottog en gång en
O D CO
ung flicka 0111 9 år; fadren var katolik, modren var
protestant. Modren dog ung och flickan stannade 8 år hos mig.
o o o
Fadren gaf henne frihet att välja religion. Eh bien! hon
blef katolik!»
»Det är ju ganska naturligt, mademoiselle, då hon
väluppfostrad af er.»
»Xi tror att jag öfvertalade henne!» återtog hon: »ni
misstager er; det var mig likgiltigt. Men hennes förstånd
hade blifvit upplyst.»
I afseende på religion, hade mademoiselle inga åsigter
alls och jag tror henne fullkomligt, då hon förklarade: »cela
m’est egal!» När vi tvingade henne in på dessa områden,
kunde hon aldrig göra klart för oss livad hon trodde.
Bikten var i hennes tanke onödig, helgondyrkan löjlig och
relikernas tillbedjan tillhörde blott »det kigre folket». Det enda
religionsbruk hon iakttog var helsningstecknet vid
sammanträffandet med en likprocession, nil fant sans du ute saluer les
mörts.» Om sina medmenniskor hyste hon den dåligaste
tanke. »Tacksamhet är ett touit begrepp, utan motsvarighet
i verkligheten,» sade hon. »Jag har lefvat ett långt lif och
det är min bittra erfarenhet. Af 1000 lärjungar jag haft,
har icke en i längden visat mig erkänsla. Jag har förtjenat
mycket penningar; jag har dermed hjelpt mången; ni vet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
