Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
39
läroämnen tänkt sig Pedagogik, Religion, Teckning, Botanik,
.samt Musik *).
Så långt författaren i Morgenbladet. Det är ej vår
afsigt att ingå i en närmare granskning hvarken af den
Nis-senska läroanstalten eller de mot densamma uppställda
anmärkningar. Vi tillåta oss blott att i förbigående beröra
några omständigheter, som synas oss förtjenta af deras
uppmärksamhet, hvilka på närmare håll och med större
erfarenhet än vi kunna bedöma saken.
Så t. ex. ville vi hemställa huruvida skolan ej tilldelat
de fremmande språken alltför stort utrymme i jemförelse med
andra ämnen, och sålunda skattat åt den gamla fördomen,
att qvinnan i grunden ej behöfde någon annan bildning än
den språkliga. Man finner nemligen hela tio timmar
anslagna till fremmande språk, medan alla öfriga ämnen,
modersmålet inberäknadt (/), endast erhållit nio.
Med afseende på öfveransträngningen kunde man fråga
huruvida ej största faran ligger i missförhållandet mellan
läroämnenas antal och den korta tid, som är anslagen till
deras inhemtande, samt om ej skolan skulle vinna på att
utsträcka kursen till två eller till och med tre år, då äfven ett
och annat nytt läroämne kunde tilläggas **).
Slutligen ville vi reservera oss mot författarens förslag
att den Kissenska skolan skulle uppgå i ett seminarium, en
specialskola, bunden vid ett enda mål, i stället att utvecklas
till en fri läroanstalt för bibringande af ett allt rikare mått
af allmänt mensklig bildning — en qvinlig högskola, der
Norges döttrar skulle kunna fullända sin uppfostran, utan att be-
’) Rörande det sista ämnet yttras följande tänkvärda anmärkning:
»Mod Musiken kunde kanske flere inrlvende, at den ikke
kommer Seminariet ved, og at Undervisningen deri man sö^es udcnfor
■Seminariet. Men detta anse vi som en feilagtig Opfatning:
Seminariet vil, om det skal svare til sia Bestemmelse, trænge til at
dis-poiure over al den Tid, Eleverne med tilbørligt Hensyn til
Sandheden kunde afse til Arbeide, og Øvelsestimerne for Musiken, som vel
<le feste fremdeles maatte dyrke, maatte da tages fra de til Hvile
bestirate Timer. Optages derimod Musiken som fast men
selvfølge-lig tiang/ri Undervisningsgjenstand, vilde man være nødt til at
ind-røinne en passende Tid til Øvelse og Undervisning deri, og
Elevernas Uddannelse vilde ogsaa i den Retning komme til at staa i
passende Samklang med det Øvrige.
") "Jag skulle vilja vända upp och ned pä det Nissenska
schemat.) yttrade en svensk skolvän efter läsningen af uppsatsen i Mor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
