- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Tionde årgången. 1868 /
84

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

84

att allting sådant försvinner för det vetenskapliga sinnet. —
Hon påstod att qvinnans sinne aldrig blir nog vetenskapligt,
för att icke med vämjelse vända sig bort från skildringen
af en Fourriers lefnadsåsigt, eller utan obehag kunna följa
vetenskapens analys af det menskliga lifvets fördoldaste
mysterier.

»Men har du ej sjelf lärt mycket af den finske
författaren och kännt dig lifligt fängslad af en del af hans
framställningar?»

»Jo! det är sannt. Men så har också du — alltifrån
den der första aftonen, du mins, — skonat mig för alla de
utförliga skildringarne af den låga missuppfattning och de
skändligt! missbruk, genom hvilka begreppet om familjen
och qvinnan måst kämpa sig fram, likasom genom en
skärs-eld, för att kunna uppnå sin nuvarande ståndpunkt. Så som
du läst den för mig, sammanfattande i några korta drag det
väsendtligaste af de der motbjudande framställningarne,
skulle Bolins bok säkerligen helsasmed nöje af hvarje
intelligent och till mogen ålder kommen qvinna.»

Några halft skämtande anmärkningar följde här,
rörande förmånen och behaget af en sådan snmfäld läsning
under de långa vinterqvällarne, sedan barnen gått till sängs
och göromålen för dagen blifvit å ömse sidor afslutade. Ja,
min hustru påstod, att i sjelfva den dubbla sysselsättningen
af fingrarnes trägna arbete med nålen och tankens flygt i
kapp med författarens idéer, eller med föreläsarens utflygter
från ämnet, låg ett uppfostrande element — något på en
srån»- frigörande och bindande, utåtmanande och inåtdra-

O O O

gande — sotn var synnerligt lämpligt för qvinnan i
allmänhet och hustrun isynnerhet.

»Så t. ex.,» förklarade hon, »om nu din vän Bolins
frihetsidéer, såsom jag är böjd att tro, i vissa fall gå för långt
— hvar kunde jag funnit en bättre motvigt, ett
verksammare korrektiv deremot, än i medvetandet att lille Carls
skjorta måste vara färdig till byken, Annas strumpförråd
fyldt, eller din egen nattrock lagad, skulle än min stämma
komma att saknas vid folkomröstningen, eller kommunens
väl få lof att skötas mig förutan.»

Argumentet var af äkta qvinlig och, hvad mera är,
hu-strulig art, och just derför så mycket svårare att vederlägga.
Jag kringgick det med en skämtsam hemställan, huruvida

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:19:19 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1868/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free