Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
175»
åsigterna, »om varit oss väl behöflig för att hemta andan innan
vi ånyo indragas i meningsstridernas hvirfvel.
»Återstår oss nu att taga i betraktande den sista af våra
stridskäinpar,» fortfor min hustru och öppnade ej utan en suck
den unge finnens studier. »Men då vi redan förra gången
antydde den allmänna karakteren af hans uppträdande, så
kunna vi nu, med förbigående af alla detaljanalyser, gifva
blott en kortfattad total-öfversigt af bokens art och syfte.»
»Med din tillåtelse,» inföll jag, »skola vi dock följa förfin
från hans utgångspunkt. Han inleder, som du mins, sina
studier med en öfversigt af litteraturen om familjen och en
intressant karakteristik af dess olika målsmän. Så t. ex.
framställes Riehl såsom skildraren af familjens historiska
utveckling och dess förhållande till plägsederna; Paul Janet, såsom
den der företrädesvis framhållit dess sedliga betydelse;
Buis-son, hvilken betraktat henne från religionens synpunkt; Barrau,
som i familjen hufvudsakligen sett verktyget för det
kommande slägtets uppfostran och slutligen Legouvé, hvilken
skildrat qvinnans moraliska utveckling och dess betydelse för
familjen, samt Jutes Simon, som framställt konflikten mellan
qvinnans pligter inom och utom hemmet. Han nämner
vidare huru alla dessa skrifter uppstått ungefär samtidigt, för
att, likasom genom en tyst öfverenskommelse, bilda en
spetsgård kring familjens hotade helgedom, utan att dock öppet
vända sig emot familjens vedersakare eller upptaga deras
anfall till pröfning och vederläggning — en uppgift, hvilken den
finske författaren deremot ålagt sig, i det ban med sina
studier vill komplettera sina föregångares arbeten och granska
dem i bredd med deras motståndai-es. Sina första studier
egnar han åt familjens vedersakare alltifrån Plato till Fourrier.»
»Hvilket allt ,» inföll min hustru hastigt, »lemnas åt
en fintänkande och varsam föreläsare, att i korthet redogöra
för — såvidt det inalles bör få en plats inom
familjelektyrens område.»
»Derefter,» återtog jag småleende, »ger han en historisk
öfversigt af läran om familjen, från det ögonblick då den
genom Luther och refoi-mationen inträdde i ett nytt skede
och tills den genom Rousseau, Hippel och de senare tyska
filosoferna erhöll sin slutliga prägel.»
»Dernäst,» inföll min hustru, »kommer skildringen af
familjens uppgift och af qvinnans förhållande till den och till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
