Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’219
utan att märka att den innersta drifkraften i alla de stora
företag, i hvilka borgaren nedlade sina kapitaler och
arbetaren sina besparingar, var densamma, som ledde 1848 års
samhällsvådliga rörelser. På detta sätt inträngde
emellertid socialismen som ett verkligt guldregn på finansernas och
industriens högsta områden och herrskade osynlig, men
allsmäktig på penningemarknaden, der hennes blotta namn
fordom varit tillräcklig att framkalla skräck och ruin. Mången
insåg ej den svindlande penningspekulationens frändskap
med den afskydda socialistiska rörelsen; andra lugnade sig
i medvetandet att denna rörelse numera beherrskades af
de upplysta klasserna, att det endast var en art
penningaristokrati, ett nytt slags feodalvälde, som under hennes
inflytande bildades, samt att den allmänna ordningen skulle
erhålla nya garantier i den allmänna rikedomens outtömliga
tillgångar.
Ö o
Samtidigt och i början knappast märkbart försiggick en
annan rörelse inom de djupare liggande samhällslagren, i
skötet af folkens slutna led. I England, i Tyskland och Belgien
kunde de mera skarpsynta redan märka huru socialismen
börjat insila sig öfverallt på osynliga vägar, uppenbarande
sig än här och än der, i plötsliga, oväntade tillämpningar och
nya, följdrika försök. Men hon stannade icke numera vid blotta
theorier, hvilka kunde efter behag diskuteras och
förkastas; hon uppträdde i fonn af fakta, klara och oförnekliga som
ljuset. Socialismen under denna nya form kallades
samverk-tsamhet (»cooperation»); hennes närmaste mål var att befria
arbetaren från oket af en tryckande nöd och höja lians
sedliga medvetande genom sjelfförvärfvadt välstånd och
upplysning; hon var icke längre ett blott system, hon var en
lefvande handling; i stället att predika skapade hon; hennes
hafstång var samarbetet, hennes grundval friheten.
Det var några fattiga väfvare i den engelska
fabriksstaden Rochdale, som knöto den första maskan i den omätliga
väfnad af arbetarföreningar, som nu genom alla fria länder
i Europa utsträcker sitt vidtomfattande nät. Hos dessa simpla
arbetare uppstod först den stora grundtanken i vår tids
betydelsefullaste sociala rörelse, och den förening de, under
den betecknande benämningen »Iiochdales redbara banbrytare»,
(the equitable Pionneers of Rochdale) år 1844 grundlade,
har blifvit urbilden och mönstret för hela samverksamhets-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
