Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’221
denna stora rörelse, de medel genom hvilka hon verkar, de
resultat hon frambragt, samt det mål hon vill nå.
2.
Samhällstillståndet i England under första hälften af
vårt sekel oroade med skäl ej blott landets styrelse, men
alla vänner af en sann frihet. Framtiden visade sig under
så mörka färger att en våldsam brytning syntes hardt när
oundviklig. Under en börds- och penning-aristokrati, hvars
makt och rikedom icke hade några gränser, vred sig
arbetsklassens mörka massa i nödens och hatets förfärliga marter. På
den ena sidan stodo de privilegierade klasserna, med rätta
stolta öfver att hafva bragt England till höjden af välstånd
och makt; på den andra arbetets otaliga lifegna, hvilkas
svett och blod utgjort det cement, hvarmed
nationalrikedomens och statsstorhetens byggnad uppmurats; och mellan
båda blef fiendtligheten för hvarje dag allt mera oförtäckt,
allt mera hätsk och oförsonlig. Slutligen blef svalget så
djupt, att de stora herrarnes filantropi eller liberalism icke
längre förslogo att fylla det. Alla män med politisk insigt
erkände vidden af det onda och faran af den kommande
brytningen; men ehuru öfverens i grundsatser skilde de sig
vida i fråga om val af botemedel.
En del ville använda styrkans blodiga rätt, med fara
att förvandla de spridda oroligheterna till allmän resning;
de mera sansade, om också ej mera klarsynta, bemödade
sig att förverkliga den förföriska theori, som går ut på att
göra folkens lycka, dem sjelfva förutan, och, när så
behöfves, i trots af dem sjelfva.
Enligt detta system utöfva de maktegande ett slags,
af styrkan sanktioneradt och af känslan helgadt,
förmynderskap öfver massan*). Arbetarne lyda sina herrar såsom
barnet sin fader eller soldaten sin chef. Man gör deras
lycka utan att fråga dem sjelfva till råds. De uppfordras
endast att i lycklig bekymmerslöshet fullgöra sitt
dagliga beting. En högre makt har till uppgift att vaka öfver
dem. Det skulle vara gagnlöst, ja, farligt för dessa
stackars menniskor att tänka på morgondagen, på ålderdomen,
på sina barns framtid; allt är för deras räkning på förhand
’) Se Stuart Mills skildring af »the theory of dependence»,
anförd af Hamilton. (Arbetsklassen och Arb. föreningar, sid. 66.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
