Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’238
Tengstrüms förnämsta författareverksamhet var
historieforskarens, var (let doek ej såsom häfdatecknare, utan som skald
och esthetiker, han först framträdde för allmänheten. Så
erhöll han bland annat den svenska vitterhetsakademiens stora
pris för tvenne afhandlingar, af hvilka den ena utgjorde ett
svar på frågan: »Om intet folkslag härtills gjort, är det väl
troligt, att någon nation hädanefter gör några lyckliga framsteg
i vitterhetsöfningar, utan att känna de gamla Grekers och
Romares originalskrifter?» Tengström sökte deri bevisa den
klassiska litteraturens umbärlic/het, och ehuru denna åsigt
ogillades af vitterhetsakademien tilldömdes honom dock priset
för framställningens öfvervägande förtjenst. Eget nog
förkastade Tengström på äldre dagar sjelf denna sin
ungdoms-åsigt.
C?
Den andra skriften, innehållande en afhandling om
svenska sjömakten i äldre tider, var den första synliga frukten
af Tengströms häfdaforskning. Denna afhandling
efterföljdes af åtskilliga minnesteckningar, deribland en öfver
biskop Rothovius, hvari skildras hvad denne man, såsom
biskop i Abo på 1600-talet, verkat för bildningen i Finland.
Likaledes utgaf han en skrift: »Om de forna finnarnes säll-
O 0
skapsnöjen och tidsfördrif». Ar 1803 blef han, såsom biskop
i Abo, förflyttad till en plats, på hvilken ban kunde
utveckla hela mångsidigheten af sitt snille och verka i de mest
C O
olika riktningar.
Ungdomens bildning hade städse varit föremål för
Tengströms varmaste omsorg och denna omsorg sträckte sig ej
blott till de i ålder mera framskridne, utan äfven till barnen, för
hvilka han sammanskref flere skrifter. Samma
omvårdnad om bildningen ådagalade ban äfven under utöfningen
o o D
af sitt biskopsembete, hvarvid han framför allt vinnlade sig
om skolornas förbättring och bildandet af värdiga lärare i
församlingarne, för hvilket ändamål ett pedagogiskt och
theologisk seminarium vid universitetet inrättades, llos
stiftets presterskap sökte han ingjuta en stark pligtkänsla, sjelf
föregående med det bästa exempel af sträng verksamhet.
Den ordning, han öfverallt skapade, var ett uttryck af hans
egen ordnande ande. Universitetets varma förespråkare var
han ock hos landets nya herrskare och utverkade åt
detsamma rikare anslag, hvarigenom en större verksamhet vid
landets högsta läroanstalt blef möjlig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
