Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’280
dock på senare tiden anvSndt äfven lejda arbetare och
synes sålunda, likt den ßochdaleska manufakturföreningen, i
begrepp att afvika från sin grundidé.
Öfverhufvudtaget synes alltså samverksamhetsrörelsen hos
oss få sitt förnämsta uttryck i tillverkningsföreningar, likasom hos
engelsmännen i förbruksföreningar, hos skottarne i
byggnads-och hos tyskarne i förskottsföreningar.
1 Danmark och Norge vann föreningsidéen insteg långt
tidigare än hos oss, ehuru Sverige måhända i närvarande
stund räknar de flesta föreningarne. I Kjøbenhavn uppstodo,
enligt Dickson, redan i slutet af 40-talet åtskilliga
arbetar-samfund, hvilka 1853 uppgingo i en större, samfäld förening,
bildad af en för arbetsklassens väl varmt nitälskande man,
hr C. W. Kimestad. Olyckligtvis gjorde sig dock
föreningen efter några år till redskap för politiska agitationer,
förfelade derigenom sitt ändamål, bortstötte ifrån sig sina
upplysta och nitiska ledare, samt upplöstes slutligen helt och
hållet 1866. På spillrorna af den första lyckades det hr
Kimestad att 1860 bilda en ny förening, hvilken med
blicken stadigt fästad på sitt mål synes gå en trygg och
gagnande framtid till mötes. Kjøbenhavns Arbeiderforening
räknar 2,800 medlemmar, af hvilka dock J icke tillhöra
arbetsklassen; hennes förnämsta verksamhet synes riktad på
»uppfostrande ändamål», dels genom ordnande af lämpliga
föredrag *), dels medelst utgifvande af en tidning, hvilken på
ett klart och upplysande sätt behandlar alla frågor, som
ligga inom föreningens uppgift.
På det praktiska området har samverksamhetsrörelsen i
Danmark funnit sitt förnämsta uttryck i föreningar för
ömsesidigt understöd, såsom Syge-, Alderdomsforsørgelses- och
Be-gravelseskasser. År 1864 funnos i Danmark ej mindre än 215
Sygekasser (af hvilka 38 på landsbygden), med tillsammans
22,280 medlemmar och ett kapital af sammanlagdt 177,976 rbdr
(355,952 rdr svenskt). I Kjøbenhavn har dessutom sedan 1865
en byggnadsförening med framgång verkat, hvarjemte, i den
lilla landsortstaden Thisted, en förbrukningsförening nyligen
bildats, hvilken, oaktadt mycket motstånd, dock under sin
nitiske stiftares, pastor Sonnes ledning, vinner allt mera fast fot.
I Norge räknar samverksamhetsrörelsen sitt ursprung
") Ej mindre än 400 dylika föredrag hafva hållits inom
föreningen af Kjøbenhavns utmärktaste vetenskapsmän och litteratörer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
